Cystor kan avslöja bukspottkörtelcancer tidigare

En cancerform där det verkligen behövs mer kunskap är bukspottkörtelcancer. Den enda metod som i dag kan bota cancer i bukspottkörteln är operation, men tyvärr är symtomen ofta otydliga och cancern upptäcks därför i de flesta fall i så sent skede att det inte går att operera. Chansen till bot är då liten.

Att utveckla nya metoder för att hitta bukspottkörtelcancer i ett tidigare skede är därför livsviktigt. En av årets anslagsmottagare är professor Gunnar C Hansson vid Göteborgs universitet, som forskar om just detta. Han får tre miljoner kronor fördelat över tre år, för att hitta nya metoder att i ett tidigt skede upptäcka tumörer i bukspottkörteln och gallvägarna.

– Cystor i bukspottkörteln och inflammation i gallvägarna kan utgöra ett förstadium till cancer, men det finns i dag inga pålitliga metoder att avgöra om förändringarna redan är eller kommer att leda till elakartade tumörer. Vår forskning syftar till att utveckla sådana metoder genom att analysera cystvätska och galla. Målet är att hitta markörer som kan visa risk för cancer eller det som redan utvecklats till cancer, säger Gunnar C Hansson.

Gunnar C Hansson och hans medarbetare har nyligen visat att det går att hitta sådana markörer, muciner, i cystvätska. Med Cancerfondens anslag blir det möjligt för forskargruppen att anställa ytterligare medarbetare och fortsätta arbetet med att utveckla metodiken så att det går att genomföra den här typen av tester både på cystvätska och galla rutinmässigt. Genom att snabbt och exakt mäta nivåerna av de aktuella markörerna skulle tumörer kunna hittas och opereras bort i tid.

– De här proteinerna läcker även ut i blodbanan, och så småningom hoppas vi att det blir möjligt att leta efter dem i blodet. Då skulle vi få en enkel metod att ställa diagnos tidigt, säger Gunnar C Hansson.