"Forskning är ett lagarbete"

Sophia Zackrisson är röntgenläkare och forskare och delar sin tid mellan att arbeta med patienter och att forska. Det är perfekt, säger hon. I mötet med patienterna finns den mänskliga delen av läkaryrket. I forskningen finns sökandet efter kunskap. Antaganden, förhoppningar och förenklingar gör henne bara irriterad. 

– Jag vill veta hur det verkligen är. Något annat kan jag inte leva med. Forskning är en jakt på sanning, konstaterar hon. 

Var nionde kvinna i Sverige dabbas varje år av bröstcancer. Det är dem hon har i åtanke när hon undersöker hur AI-teknik kan användas för att identifiera tumörer som är så små att de bara börjat ge sig till känna. 

– Datorerna öppnar så stora möjligheter. Och det viktigaste just nu är att förstå var tekniken gör mest nytta och att bedömningarna går att lita på.

Människa och dator lär av varandra 

Motiveringen till Årets cancerforskare tar fasta på just det och ger utmärkelsen för:  ”enastående forskning om avancerad bilddiagnostik för cancersjukdomar” samt för att hennes vetenskapliga insatser pekar mot en framtid där människa och datorer lär av varandra.

– Jag känner mig överväldigad faktiskt, säger hon när hon får höra motiveringen. Men utmärkelsen tillfaller inte bara mig utan hela min forskargrupp. Och även röntgensköterskorna och kvinnorna i våra studier. Ingen får glömmas. Forskning är ett lagarbete. Det är så många människor som ställer upp med sin tid och sitt kunnande för att vi ska komma framåt.

Social status inte viktigt 

Alla behövs, är lite av hennes motto. Det har hon fått lära sig under uppväxten i Åhus i östra Skåne. Mamma, som var journalist på Allas veckotidning, och pappa som var ingenjör, ekonom och chef på vodkafabriken, lärde henne att titlar och social status inte var viktigt.  ”Alla är lika mycket värda och man får vara hur man vill, bara man är snäll”, sa de och det har Sophia inte glömt.

Utmärkelsen tillfaller inte bara mig utan hela min forskargrupp.

Hon hade lika gärna kunnat bli journalist som sin färgstarka mamma – med stora örhängen och ofta klädd i hatt. Eller ingenjör som pappa. 

Storebror är för övrigt också ingenjör. ”Men jag kunde ju inte alltid göra samma sak som brorsan”, ger hon som förklaring till att det blev medicin hon läste. Fast hon gifte sig med en civilingenjör, för hon tycker om ingenjörer. Att välja en teknisk specialitet som radiologi föll sig alltså naturligt. 

Hittade 34 procent fler tumörer 

Vi sitter i ett anonymt konferensrum på bröstmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Sophia Zackrisson startar sin dator och visar en film på ett bröst i genomskärning. Hon fryser bilden och pekar på en vit form som förgrenar sig i tunna trådar i den grå bröstvävnaden. En elakartad tumör.

Bilden är tagen med 3D-mammografi. En teknik som ger upp till 50 bilder av bröstet, tagna från olika vinklar. Vanlig mammografi tar två bilder och då kan det finnas risk att en del tumörer inte syns. När vi jämför bilderna av bröstet är tumören omöjlig att se på den vanliga mammografibilden. 

– I en studie på 15 000 kvinnor där vi jämförde de två teknikerna hittade vi 34 procent fler tumörer med hjälp av 3D-mammografi. Det är väldigt många fler, konstaterar Sophia.

Men samtidigt är hon tveksam till att 3D-tekniken är den enda lösningen i screeningen. Istället hoppas hon på att mammografiundersökningarna ska individualiseras.

– Det kan man göra genom att väga samman olika aspekter, som till exempel tidigare bröstsjukdomar, ärftliga faktorer och brösttäthet. För kvinnor med låg risk räcker troligen vanlig 2D-mammografi. För kvinnor med medelrisk kanske 3D är bäst. För de kvinnor som har högre risk och dessutom väldigt täta bröst är inte heller 3D tillräckligt. I de fallen skulle man även kunna använda magnetkameraundersökning. Men det behövs fler studier för att veta hur vi ska bedöma en kvinnas risk och visa vilka metoder vi ska satsa på.

Fler träffsäkra bedömningar 

Många av de framsteg hon hoppas på handlar om att kunna göra träffsäkra bedömningar av risken för att drabbas av bröstcancer. Den forskning som sysselsätter henne nu är en pusselbit i det arbetet. Utgångspunkten är det stora datamaterial som samlades in i studien av de 15 000 kvinnorna. 

– Materialet visar vem som har fått cancer, vilken sorts cancer och vilken behandling kvinnorna har genomgått. Vi vet också vilka bilder som gav falskt positiva fynd och vi har bilder på alla som var friska. Så vi har facit. 

Förutsäga sannolikhet för bröstcancer

Ett AI-program ska nu analysera bilderna och jämföra med de bedömningar som radiologerna gjorde. Det blir ett test av hur tillförlitliga datorprogrammets bedömningar är. 

Nästa steg är att utnyttja alla mammografier – 400 000 – som har gjorts i Malmö sedan 2004. I det materialet finns bland annat information om vilka av kvinnorna som efter tio år hade fått cancer.  

– En så stor bilddatabas skulle kunna användas för att lära AI-algoritmer att förutsäga sannolikheten att drabbas av bröstcancer. Vår forskning kan bidra till att en sådan algoritm utvecklas.

Forskning måste kunna verka fritt

Sophia Zackrisson har fått forskningsanslag från Cancerfonden sedan 2009. Tillsammans med statliga medel är anslagen den ekonomiska basen i hennes forskning. Hon påpekar att det gör henne oberoende av finansiering från industrin. Det är viktigt.

– Som forskare vill jag kunna genomföra studier som inte ska vara möjliga att ifrågasätta för att de eventuellt skulle vara köpta. Interaktionen med industrin behövs. Men forskningen måste kunna verka fritt. 

Resultaten blev en världsnyhet 

Att Sophia inte tänker gå någons intressen i sin forskning visade sig redan när hon publicerade sin avhandling 2006. Hon var 33 år, under utbildning till specialist i radiologi och kunde slå fast att överdiagnostisering vid mammografiscreening är 10 procent bland de som bjuds in och 20 procent bland de som faktiskt deltar. Det var den första studie som kunde visa trovärdiga siffror över hur stor överdiagnostiseringen var och resultaten blev en världsnyhet.

Hon intervjuades av den amerikanska tv-kanalen CNN och blev omskriven i både brittiska och amerikanska tidningar. Men resultaten blev också ett slagträ i debatten mellan mammografimotståndare och mammografiförespråkare. Hon fick mycket kritik för att motarbeta mammografi. Men hon tog inte vid sig särskilt mycket. Hon var nöjd med att svart på vitt kunna ange hur stor överdiagnostiseringen var. I forskning strävar man efter att veta, inte tycka.

– Mina resultat var oklanderliga och baserade på en randomiserad studie. Tidigare studier byggde på antaganden. Och jag vet ju att sanningen vinner i längden.

Om Sophia Zackrisson

Arbetar: Som röntgenläkare på Unilabs Bröstcentrum i Malmö samt vid sektionen för gastro-uroradiologi vid Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus i Malmö. Är forskargruppschef och lektor vid diagnostisk radiologi, institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Bor: I Svarte, en by vid havet väster om Ystad.

Familj: Maken Pär, barnen Edvard, 15, Ellen, 12, Carl, 6, och en stor fantastisk släkt.

Fritidsintressen: Familjelivet, utomhusträning, böcker och musik när hon hinner.

Oväntad talang: Kanske inte så ovanlig talang, men hon är bra på att laga mat och baka. Jobbade som kock på studentnation när hon pluggade i Lund.