Läkarundersökning

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Din sjukdomshistoria

Det första steget i all diagnostik är att läkaren tar upp en anamnes – sjukdomshistoria. Läkaren ställer frågor om

• sjukdomsförloppet
• symtom
• sjukdomar i släkten med mera.

Det är av största vikt att berätta allt om dina besvär, nytillkomna symtom och aktuella mediciner.

Därefter gör läkaren en undersökning. Läkaren inspekterar och känner på det misstänkta organet. Det sistnämnda kallas att palpera.

Olika undersökningar för säker diagnos

Därefter finns många olika undersökningar och metoder som läkaren kan välja mellan i det fortsatta arbetet att få en säker diagnos.

Blodprov

Ofta tas blodprover för att se om de olika inre organen som till exempel lever och njurar fungerar som de ska och att blodkropparna ligger på en normal nivå.

Vid utredning av en del cancersjukdomar tas också särskilda cancerprover så kallade tumörmarkörer.

Bilder av kroppens inre

Det är också vanligt att ta bilder av kroppens inre. Bilderna kan tas med hjälp av olika former av röntgen eller magnetkamera, men också via endoskopi. Då för man in ett särskilt instrument, i till exempel tarmen, som har en kamera i sin öppning.

Läs mer om magnetkamera

Läs mer om endoskopi

Vävnadsprov – biopsi

För en säker diagnos behövs ett vävnadsprov från den misstänkta tumören eller förändringen. Provet tas ofta genom att man sticker med en lite grövre nål i tumören och får då ut en del av tumören. Det kallas för biopsi.

Vävnadsprovet skickas till patologen för analys. Patologen tittar ofta på flera egenskaper hos cellerna i provet för att kunna avgöra om de är cancerceller och i så fall vilken typ av cancer.

Läs mer om biopsi

Analys av gener 

Man utför också allt oftare analyser av kromosomer och gener.

Vid en del cancersjukdomar ser man speciella förändringar som hjälper till att ställa rätt diagnos. Ett exempel är Philadelphiakromosomen vid kronisk myeloisk leukemi. Den innebär att kromosom nummer 9 har flyttat över en del av sitt genetiska material till kromosom nummer 22.

Genförändringar kan också hos en del cancerformer berätta något om prognosen, eller om cancersjukdomen är förknippad med en genförändring som ökar risken för ärftlighet. Analysen av gener kan också vara vägledande i val av behandling. 

Vanligtvis kombineras olika metoder för att läkaren ska kunna avgöra om det är en cancer och hur utbredd den i så fall är.

Läs mer om provsvar

Så förbereder du mötet med läkaren

Utredning kan ta tid

Utredningstiden varierar mycket. Ibland är det mycket enkelt att ställa diagnos, medan andra cancersjukdomar kräver många undersökningar och ibland även operationer innan diagnos kan ställas.

Multidiciplinära team

En stor del av patienterna med cancerdiagnos diskuteras i så kallade multidisciplinära team innan olika behandlingsstrategier föreslås.

I sådana team, som finns vid i princip samtliga sjukhus, deltar läkare med olika specialistkunskaper på sjukdomen i fråga. Till exempel kirurg, onkolog och patolog.

Även sjuksköterskor och annan vårdpersonal med speciell kompetens ingår i det multidisciplinära teamet.

Läs mer om specialisterna i vården

Kontaktsjuksköterska

Varje patient med cancersjukdom ska i dag ha en så kallad kontaktsjuksköterska att kunna vända sig till med frågor kring sin sjukdom.

Kontaktsjuksköterskan tar vid behov kontakt med ansvarig läkare.

Du ska få information om vem som är just din kontaktsjuksköterska, och ha tillgång till ett telefonnummer (eller motsvarande) där du kan nå din kontaktsjuksköterska under kontorstid.

Rätt till en ”second opinion”

Du har också rätt att begära så kallad ”second opinion”, det vill säga en bedömning hos en annan specialist på just din sjukdom.

Det kan ge en ökad säkerhet vid ställningstagandet till olika behandlingsalternativ vid allvarliga sjukdomstillstånd som cancer.

Önskar du få en sådan bedömning ska du framföra det till ansvarig läkare i första hand, eller till din kontaktsjuksköterska.

Läs mer om second opinion

Standardiserade vårdförlopp, SVF

De standardiserade vårdförloppen, SVF, redogör vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en specifik cancerdiagnos samt vilka tidsbegränsningar som finns.

Vårdförloppen börjar med en remiss som skrivs av en läkare som även ska ge dig svar på följande frågor: 

• Varför behöver jag göra den här undersökningen?
• Vad är ett standardiserat vårdförlopp?
• Vad händer nu?

Läs mer om dina patienträttigheter

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.