Fakta
- MRT ger tydliga bilder av kroppens mjukdelar och ämnesomsättning.
- På grund av höga ljud från apparaturen får patienten bära hörlurar under undersökningen.
- Det finns idag inga kända biverkningar av MRT.
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Undersökning med magnetkamera kallas också MRT, magnetisk resonans-tomografi. Magnetkameran använder starka magnetfält och radiovågar för att avbilda kroppens inre. Den använder inte röntgenstrålar, men undersökningen kallas ofta i folkmun för magnetröntgen.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Magnetkameran ger tydliga bilder av kroppens mjukdelar och ämnesomsättning. Vätskeflöden, exempelvis cirkulationen av vätskan som omger hjärna och ryggmärg, kan med fördel studeras med MRT.
Bilderna tas i olika sekvenser och under tiden får inte dörren öppnas in till undersökningsrummet. Då störs magnetfälten. Personalen har uppsikt på dig genom ett fönster och har radiokontakt med dig.
Innan du ska undersökas kommer du att få fylla i ett formulär. Där får du svara på en del frågor. Det är för att personalen vill veta om du har någon metall i kroppen. Som till exempel en pacemaker.
Vanligtvis behövs inga förberedelser innan undersökningen, men det kan förkomma.
Om din mage ska undersökas kan du behöva låta bli att äta och dricka några timmar innan undersökningen.
Ibland vill man fylla tarmen med vätska. Då får du dricka en saltbaserad vätska när du kommer till röntgenavdelningen. För att minska störningar på bilderna kan du också få läkemedel som minskar tarmrörelserna. Läkemedlet kan ge dig muntorrhet och dimsyn under några timmar.
Undvik hårvax, smink eller liknande produkter om du ska undersöka halsen eller huvudet. De kan orsaka störningar på bilderna.
Piercingar ska plockas bort då metallen i dem kan värmas upp under undersökningen.
Själva undersökningen gör inte ont. Men många är oroliga över att känna sig instängda under tiden de ligger i det trånga utrymmet, tunneln, inuti magnetkameran.
När du kommer till undersökningen kommer du att få byta om till en patientskjorta. Det är för att vanliga kläder kan innehålla metall i till exempel blixtlås eller knappar.
Du får ligga på en brits inuti en cirkelformad apparat. Diametern på tunneln i apparaten kan variera, men är ofta 60-70 centimeter. Undersökningen är inte obehaglig men du måste ligga stilla, med stöd av kuddar. På grund av höga ljud från apparaturen får du ha hörlurar under undersökningen.
Magnetkameran tar under en vanlig undersökning 100-500 bilder. Det brukar ta runt 15-45 minuter. Undersökningen tar längre tid om du behöver kontrastmedel eller om extra detaljerade bilder måste tas.
För en del undersökningar med magnetkamera används kontrastmedel för att få bilder med mer precision och kvalitet.
De vanligaste sätten att få kontrastmedel är att du antingen får dricka det några timmar innan undersökningen. Eller att du får det direkt i blodet.
För att ge kontrastvätska i blodet sätts en venkateter i ett blodkärl på din hand eller i din arm.
Kontrastmedel vid undersökning i magnetkamera är magnetiskt. Det är viktigt att dricka extra mycket vätska dygnet då du gör undersökningen eftersom medlet utsöndras via njurarna.
De vanligaste biverkningarna av kontrastmedel är allergiska reaktioner.
Det finns idag inga kända biverkningar av MRT. Till exempel medför undersökningen inte någon röntgenstrålning eller annan joniserande strålning.
Man kan behöva vara försiktig med att använda kontrastmedel vid upprepade tillfällen eftersom medlet kan ansamlas i vissa organ.
Medvetenheten om det här är idag stor och riskerna bedöms som låga. Doserna av ämnet har numera sänkts avsevärt.
Oftast får du lämna sjukhuset så fort undersökningen är klar. Om du har fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil hem.
Du bör undvika att köra något fordon över huvud taget resten av det dygnet.
Hur lång tid det tar innan du får ditt svar kan variera beroende på hur snabbt röntgen bedömer dina bilder samt när läkaren har möjlighet att ge dig återkoppling.
Svaret kommer att gå till den läkare som har skickat remissen för undersökningen. Ni kan komma överens om hur du vill ha ditt svar – i ett möte med läkaren, per telefon eller per post.
Läs mer om vad en radiolog gör
Eftersom det finns starka magnetfält i undersökningsrummet är metoden inte lämplig för alla. Exempel på när den inte är lämplig:
Metall i kroppen som inte är magnetisk påverkar inte undersökningen. Exempel på sådan metall är
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Datortomografen använder röntgenstrålar för att få fram bilden. Magnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor.
Undersökning med magnetkamera kallas i vanligt tal för magnetröntgen. Även förkortningarna MR röntgen eller MRT (Magnetresonanstomografi ) kan förekomma.
Magnetröntgen är alltså inte en röntgenundersökning. Magnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor för att få fram en bild av kroppens insida.
Datortomografi kallas även skiktröntgen. Andra förkortningar för datortomografi är DT och CT röntgen (computed tomography).
Datortomografi är en röntgenundersökning. Datortomografen använder röntgenstrålar för att få fram bilden av kroppens insida.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.