Hur gör mina pengar mest nytta den dag jag inte längre finns? Frågan har fått 74-åriga Rigmor Andersson att testamentera sin kvarlåtenskap till Cancerfonden.
Vardagen är fortfarande aktiv, trots att yrkeslivet som skolsekreterare i Filipstad hör till det förflutna. Ändå har Rigmor Andersson och hennes sambo Ingvar Nilsson, 77, sedan en tid tillbaka funderat över vad som skulle hända vid exempelvis en olycka. De har också kroniska sjukdomar som ger ökad sårbarhet.
– När den dagen kommer, vilket jag hoppas dröjer länge, vill vi att pengarna går dit vi önskar. Vi har inga barn, vi har god ekonomi och kom fram till att vi ville testamentera våra pengar till något som gagnar andra.
Valet föll på Cancerfonden och Hjärt- och lungfonden. Rigmor har sarkoidos, en diagnos som påverkar lungorna. Cancer finns i släkten.
– Det är en sjukdom som drabbar många. Jag läser Cancerfondens tidning och vi har genom åren skickat lite pengar dit då och då, säger Rigmor och fortsätter:
– Vi hade kunnat skriva testamentet själva men gick till en jurist för att få lite tyngd i det hela. Jag tror inte att någon i vår släkt skulle försöka krångla till det, vi har inte så mycket kontakt. Men man vet aldrig. När det kommer till pengar har folk en tendens att ge sig tillkänna.
Att testamentera sin kvarlåtenskap till andra än släktingar kan vara en känslig sak även när det inte finns bröstarvingar med i bilden. Rigmor tycker inte man ska vara rädd för att trotsa eventuella förväntningar.
– Vi ärvde själva pengar efter släktingar som liksom vi var barnlösa och hade det gott ställt. Det var givetvis snällt gjort, men vi tyckte att det var konstigt att de inte skickat över en ansenlig summa till forskning.
Nu ligger testamentet väl bevarat på banken. Det uppfyller alla de formella kraven, vilket innebär att det är undertecknat av testator (i det här fallet Rigmor och hennes sambo) och bevittnat av två samtidigt närvarande personer, som i sin tur undertecknat samt intygat att testatorn frivilligt upprättat testamentet och är vid ”sunt och fullt förstånd”.
– Jag ringde själv och berättade att vi tänkte testamentera.
Det finns också företag där man kan registrera sitt testamente och som bevakar att förmånstagaren informeras den dag det blir aktuellt.
Testamenterade gåvor är en viktig del av Cancerfondens möjligheter att stödja forskning. Förra året delades över 600 miljoner kronor ut till olika forskningsprojekt. 40 procent av Cancerfondens gåvor kommer från testamenten.
– Det viktiga för mig är att få bidra till ny kunskap, forskningen behöver hur mycket pengar som helst. Har man inte bröstarvingar tycker jag gott att man kan dela med sig åt annat håll.