Fakta
- Begravningen ska enligt tradition ske skyndsamt
- Ofta öppen kista
- Kistbegravning, inte kremering
- Många gäster vid begravningarna
Begravningsceremonier i Sverige kan gå till på olika sätt. Här beskriver vi hur man tar ett sista farväl på ortodoxt vis.
Den ortodoxa kyrkan i Sverige är landets tredje största trossamfund och brukar delas in i ortodoxa och österländska kristna samfund.
Utövare inom kyrkan kommer från vitt skilda världsdelar och kulturer och spridningen är komplex.
Medlemmarna kan komma från till exempel från Syrien (Syrisk ortodoxa), från Ryssland, Rysk-ortodoxa, från Eritrea, Eritrian-ortodoxa eller från Grekland, Grekisk-ortodoxa.
Själva begravningen ska ske snabbt och helst inom 24 timmar från dödsfallet. I Sverige tar det i regel en vecka för begravningen att ske av administrativa skäl.
I Sverige behöver ett dödsbevis skickas till Skatteverket för registrering innan en begravning får ske. För att skynda på handläggningen är det viktigt att dödsbeviset kommer till Skatteverket så snart som möjligt.
Kontakta Skatteverket där du bor för att få mer information om hur det går till på din ort.
Inför kistläggningen av den avlidne tvättar anhöriga kroppen och klär den döde i egna kläder inför begravningen.
Kistan är normalt öppen under gudstjänsten och i den dödas händer placeras ofta en ikon eller ett kors. Ett vitt tygs med kristna symboler läggs för att täcka kistans nedre del.
Eftersom det ofta tar lite längre tid än 24 timmar innan en begravning kan ske i Sverige får man ibland kompromissa och ha en stängd kista.
På kvällen innan begravningen brukar en åminnelsegudstjänst hållas i hemmet eller i kyrkan. På gudstjänsten äts kolliva, en vetegröt med russin, mandlar, nötter och oskalat vete. Gröten symboliserar återuppståndelse.
En ortodox begravning är alltid en jordbegravning och ska helst ske inom 3 dagar från dödsfallet.
Ceremonin sker ofta i en ortodox kyrka eller i ett begravningskapell. Begravningen kan förrättas av en präst, biskop eller lekman.
Den öppna kistan bärs in i rummet med fotändan först så den döde placeras med ansiktet mot altaret. Prästen häller olivolja från en oljelampa över den döde under ceremonin.
Om det finns möjlighet används gärna mycket rökelse vid begravningsceremonin.
Församlingen är stående under hela akten, män till höger och kvinnor till vänster. Vaxljus delas ut till alla närvarande och hålls brinnande i händerna under hela ceremonin.
I slutet av den ortodoxa begravningsgudstjänsten går församlingen fram till kistan och kysser den dödas panna och ikonen i den dödes hand. Efter det bärs kistan till graven.
Kistan är inte dekorerad med blommor utan blommor placeras runt kistan.
Vanligtvis närvarar många gäster vid begravningen.
Den döda ska alltid kistbegravas, kremering är inte tillåtet.
Fotändan på graven ska peka åt öster för att man ska kunna möta Jesus när han återvänder till jorden.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.