Begravningsceremonier i Sverige kan gå till på olika sätt. Här beskriver vi hur man tar ett sista farväl på judiskt vis.
Judar har en lång historia i Sverige och har levt här sedan 1500-talet. I Sverige lever cirka 20 000 judar. Majoriteten bor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Inom judendomen är jordbegravning önskvärt men vissa församlingar i Sverige tillåter kremering av praktiska skäl.
Själva begravningen ska ske snabbt och helst inom 24 timmar från dödsfallet. I Sverige kan det dock ta upp till en vecka för begravningen att ske av administrativa skäl. En judisk begravning sker alla dagar i veckan, dock inte på shabbat mellan fredag och lördag kväll.
I Sverige behöver ett dödsbevis skickas till Skatteverket för registrering innan en begravning får ske. För att skynda på handläggningen är det viktigt att dödsbeviset kommer till Skatteverket så snart som möjligt.
Kontakta Skatteverket där du bor för att få mer information om hur det går till på din ort.
När dödsfallet skett tas den avlidne hand om av volontärer från den judiska församlingen.
Volontärerna genomför en religiös tvagning, en ”tahara” och därefter en svepning i enkla linnekläder innan kroppen kistläggs.
Enligt judendomen är alla lika inför döden. Därför sveps alla judar i enkla vita linnekläder och läggs i en enkel kista av trä. Detta gäller rik som fattig.
En judisk begravning ska helst ske inom ett dygn från dödsfallet. I Sverige är det svårt att få till av administrativa skäl så här är det är istället sagt att begravningen ska ske så snart det går.
Begravningar inom judendomen får enbart ske på veckodagar. Ceremonin leds av en rabbin eller kantor och inleds i kapellet.
I kapellet sitter den närmaste familjen närmast kistan och resten av besökarna sitter uppdelade efter kön. Manliga deltagare ska bära en huvudbonad, gärna en kippa. Det finns alltid kippor att låna i kapellet.
Ceremonin kan inledas med att de närmast sörjande gör en reva i sina kläder, en ”kriah” för att visa sin sorg. Därefter läser rabbinen bönen El Male Rachamim på svenska och hebreiska.
Det händer också att nära vänner till den avlidne läser griftetal inför de samlade i kapellet. Talen kan vara mycket personliga.
Efter ceremonin brukar alla i kapellet gå i en gemensam procession till gravplatsen där kistan sänks ner.
De sörjande går sedan fram till graven och slänger tre skopor jord på kistan innan ceremonin avslutas med att rabbinen läser kaddish, de sörjandes bön.
Begravningscermonin är öppen för alla. Både inbjudna gäster och andra som vill visa den avlidne och familjen respekt är välkomma.
Det finns ingen speciell klädkod på judiska begravningar men i Sverige bär gästerna ofta svart.
Man förväntas inte ta med blommor till en judisk begravning. Om man vill ge något välkomnas gåvor till välgörenhet.
Direkt efter begravningen börjar sorgeperioden som kallas Shiva och pågår i sju dagar.
De som vill visa sin respekt är välkomna till shivan och ska då ta med sig mat och dryck. Om man är osäker på om strikt kosher hålls kan alltid ta med sig frukt istället för mat.
Jordbegravningar är vanligast och begravningen sker på egna gravplatser, väl avgränsade från icke judars gravplatser.
Begravningsbyråer brukar inte anlitas utan allt sköts av den judiska församlingens begravningsverksamhet och de volontärer som ingår i begravningssällskapet, eller ”Chevra kadisha”, som det heter på hebreiska.
Enligt svensk-judisk tradition sätts gravstenen upp efter elva månader och en stenavteckningscermoni hålls.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
