Så påverkas cancervården
Rapportdatum 3 juni 2020
Rapportdatum 3 juni 2020
Hitta rätt direkt
Trots pågående coronakris har cancervården stått stark i Sverige. Det visar den kartläggning som Cancerfonden har gjort. Men samtidigt byggs vårdskulden upp och det finns stor risk att många nya cancerfall inte upptäcks i tid på grund av nuvarande situation i vården.
Cancerfonden har tillsammans med EY genomfört en kartläggning av hur covid-19 påverkat cancervården i Sverige. Undersökningen utfördes under våren 2020 och bygger på djupintervjuer med personer verksamma inom vården kombinerat med en enkätstudie riktad till cancerpatienter.
Nulägesbilden är att behandlingar och vård av dem med cancersjukdomar inte påverkats så att det inneburit några medicinska försämringar. Personalen inom vården som helhet har arbetat under en högre press än vanligt även om situationen varierar mycket mellan olika grupper. Kartläggningen visar också på risker för ett ökande antal oupptäckt cancer.
Sammanfattning av resultat
Stort antal avbokningar inom primärvården, framskjutna kontroller och färre inkommande remisser till cancerutredningar innebär att många cancerfall inte upptäcks i tid.
Vårdskulden
Det kanske allvarligaste som covid-19 orsakat i cancervården som helhet är det faktum att många cancerupptäckter riskerar att skjutas fram.
Detta beror bland annat på att screening har pausats och att färre söker vård i primärvården. Under coronakrisen har det också varit högre trösklar till provtagning. Detta riskerar att leda till en stor bulk med oupptäckt cancer som behöver tas om hand.
Det är svårt att uppskatta exakt hur stor denna vårdskuld kommer att bli, men för varje dag en persons cancersjukdom inte upptäcks, utreds och behandlas ökar skulden.
Primärvården kommer att behöva hantera alla som väntat med att söka vård, då kommer antalet remisser för utredning att öka och till slut kommer kön till cancerbehandling att växa.
Ändringar i vårdplanen
Cancervården har haft hög prioritet under coronakrisen. De ändringar som har gjorts i patienters vårdplaner verkar inte ha haft några större konsekvenser för den medicinska kvaliteten eller effekten.
Data från enkätundersökningen visar att 14 procent av cancerpatienterna fått ändringar i vårdplanen. Av dem är det 64 procent som fått senareläggning av behandlingen, 5 procent som fått en annan behandling och 31 procent som fått andra ändringar.
Dessa andra ändringar är enligt patienterna främst att man genomför möten per telefon eller video istället för fysiska besök samt att man får behandlingar med större mellanrum än tidigare.
Undersökningens resultat tyder på att de ändringar som skett inte gjorts på grund av resursbrist eller prioriteringar utan snarare ur ett smittskydds- och patientsäkerhetssyfte.
Oro hos cancerpatienter
Många cancerpatienter uppger att covid-19-situationen lett till oro kring cancersjukdomen. En tredjedel av de svarande uppger att covid-19 lett till ganska mycket, mycket eller väldigt mycket oro.
Andel i % som anser att covid-19 lett till oro kring sin cancersjukdom
Positivt för arbetssätt
Trots den pressade situationen tar cancervården med sig många positiva organisatoriska effekter från krisen som exempelvis bättre samarbete, framgångsrikt ledarskap och ökad digitalisering. Samtidigt finns det farhågor för framtiden gällande uthållighet hos personalen, skenande utgifter, mindre forskningsunderlag och vårdskulden med oupptäckt cancer.
Risker och farhågor för cancervården framöver
Ladda ner rapporten
Nedan finns rapporten "Hur påverkar covid-19 cancervården i Sverige?" i sin helhet som pdf-format.
Datainsamling
Rapporten är framtagen av Cancerfonden tillsammnas med EY och är baserad på en enkät samt intervjuer.
Enkätstudie riktad mot patienter
Totalt 782 antal svarande.
Intervjuer med 29 personer
Från Norra, Södra och Stockholms Sjukvårdsregion.
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
