Hudfläckar i melaninrik hud

Här svarar Kari Nielsen på frågor om melaninrik hud. Kari är hudläkare och arbetar på hudmottagningarna i region Skåne.

Vad är melaninrik hud?

Det vi idag oftast menar när vi skriver melaninrik hud är hud med mer mörkt pigment. Alltså en medfödd mörkare hudtyp.

Vad är hudförändringar och hur skiljer de sig mellan hudtyper?

Hudfläckar och hudförändringar är två väldigt vida begrepp. Först måste man göra klart vad man menar med hudfläck eller hudförändring. Menar man leverfläckar, födelsemärken, åldersfläckar eller hudcancer?

Om man till exempel menar födelsemärken eller leverfläckar (nevi) kan det skilja ganska mycket mellan olika hudtyper. Personer med ljus hud har, om man generaliserar grovt, ofta fler nevi än personer i samma ålder med mycket mörkare hud.

Om man med hudfläckar istället menar seborroiska keratoser (åldersfläckar eller åldersvårtor) är skillnaden mellan olika hudtyper och olika pigmenteringsförmåga betydligt mindre.

Den främsta skillnaden är nog att samma sorts hudförändringar, samma diagnos, kan se olika ut hos personer med olika pigmenteringsgrad i huden.

Om vi med hudförändringar menar hudcancer är både utseendet och hur vanligt det är olika beroende på vilken pigmenteringsförmåga eller hudtyp man har.

Är det svårare att upptäcka hudförändringar på vissa hudtyper?

När vi pratar om pigmentet i huden, melanin, är det viktigt att komma ihåg att det finns olika varianter, både rödgult och brunsvart.

De här färgpigmenten kan, beroende på vilka gener man har, kombineras ihop på olika sätt så att vi får hela vår skala av hudfärger – från jätteljus, blek hud till väldigt mörk, nästan svart hud.

Hudfärg, eller hur mycket av de olika sorternas melanin man har, spelar alltså roll för hur ens fläckar och prickar ser ut och hur lätt eller svårt de kamoufleras i huden.

I väldigt ljusa hudtyper blir till exempel hudcancersorten melanom inte säkert mörkbrun eller svart, utan mer ljusbrun eller rosabrun.

I väldigt mörk hud kan istället helt normala fläckar (födelsemärken eller åldersförändringar) på grund av mycket mörkt pigment se väldigt mörka och mer ”farliga” ut för att de innehåller mer av de normala mörka pigmenten.

Det kan också vara svårare att se röda och rosa nyanser i mörk hud, på grund av mörkare bakgrundspigment i den normala huden. Då kan man lätt missa en rodnad, en inflammation eller irritation som till exempel eksem, om man inte är medveten om att rodnad är svårare att se i mörk hud.

Som läkare måste man ta ansvar för att lära sig att känna igen vanliga och farliga hudförändringar i olika hudtyper.

Är det svårare att upptäcka cancer i melaninrik hud?

När det gäller hudcancer är svaret är både ja och nej. Det finns flera olika sorters hudcancer att tänka på och de ser ofta ganska olika ut.

De hudcancerdiagnoser man först och främst tänker på är malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer i huden. De två sistnämnda är oftast opigmenterade eller bara delvis pigmenterade.

Det gör att de kan vara lite ”kamouflerade” på en ljus hud. I mörk hud kan basalcellscancer och skivepitelcancer däremot oftast vara lättare att se eftersom hudcancern ofta är ljusare än grundfärgen i huden.

Vid den mest aggressiva hudcancersorten malignt melanom är det tumörerna eller fläckarna oftast (men inte alltid) pigmenterade.

I en medelljus hud kan malignt melanom därför ofta skilja ut sig med sin bruna eller svarta färg, jämfört med hur huden ser ut i övrigt.

Men om någon har ett svagpigmenterat melanom, som är mer rosa eller ljusbrunt, kan det vara svårt att skilja från ett eksem eller en annan typ av hudförändring i en ljus hud.

Så fort kontrasten mot bakgrunden är mindre blir det svårare, oavsett om det är en ljus fläck på ljus hud eller en mörk fläck på en mörk hud.

Olika sorters hudcancer kan alltså kamouflera sig bättre eller sämre beroende på personens egen hudfärg. Man måste som doktor ta ansvar för att lära sig kännetecken för olika sorters hudcancer i olika hudfärger.

Personer med melaninrik hud har en lägre risk att få hudcancer, vilket både många läkare och andra känner till. Då är man kanske inte lika uppmärksam på en fläck som har förändrats. 

Man förväntar sig inte att en person med mörk hud ska få hudcancer så lätt och det kan hända att många söker vård senare än om man vet att det är vanligt med den typen av cancer.

Gäller samma rekommendationer kring att sola oavsett hudtyp?

Rekommendationerna ur en hudcancersynvinkel är främst att man inte ska bränna sig när man vistas i solen.

Om man vet var den ”bränngränsen” går för ens egen hud kan rådet gälla generellt för alla människor. Men det innebär ju väldigt olika långa perioder i solen.

En person med väldigt ljus hud kanske bränner sig efter tio minuter i solen, medan en person med mörkare hud inte bränner sig ens efter någon timme i solen eller kanske inte bränner sig alls i det svenska klimatet.

Man får lära sig var ens egen gräns för att bränna sig går och förhålla sig till den.

Är det vanligt med hudcancer hos personer med melaninrik hud i Sverige?

Generellt är det ovanligt med hudcancer hos personer med melaninrik hud, åtminstone om huden är mycket mörk.

Det förs ingen statistik i det svenska cancerregistret över vilken hudtyp man har så några exakta siffror går inte att redovisa.

Ger mörkare hud bättre skydd mot farliga förändringar?

Ju mörkare hud en person har desto fler melanocyter finns i huden och då mer melanin.

Innebär det att någon med mer melaninrik hud är bättre skyddade mot farliga hudförändringar? Det är inte riktigt så enkelt.

Oavsett hudfärg har du samma antal melanocyter, pigmentproducerande celler, per hudenhet. Däremot skiljer sig melanocyternas förmåga att producera pigmentet melanin åt mellan personer med mörk respektive ljus hud.

Ju mörkare hud desto mer aktiva melanocyter och de producerar större pigment och mörkare (brunsvart) pigment än i melanocyterna hos en person med ljus hud (som producerar mindre pigmentkorn och en större andel rödbrunt pigment).

På grund av att det mörkaste melaninet är mer skyddande mot UV-strålningens skadande effekter finns det ett bättre ”medfött solskydd” i en mörk hud.

Finns det forskning om hudcancer med fokus på olika hudtyper och melaninhalt?

Utomlands är det vanligare att man på olika sätt registrerar vilken hudtyp, hudfärg eller vilket ursprung patienter eller forskningspersoner har.

Klassificeringarna är dock ofta olika i olika studier, vilket gör att det är svårt att jämföra resultaten.

Några forskningsresultat talar för att pigmenterad basalcellscancer ofta feldiagnostiseras eller får fördröjd diagnos hos personer med mörkare hudtyp för att man inte känner ingen tumörtypen.

Skivepitelcancer är oftare kopplad till ärrbildning och inflammatoriska hudsjukdomar hos personer med melaninrik hud. Hos dem med ljusare hudtyper är främst långvarig exponering av sol orsaken till skivepitelcancern.

Allra viktigast att komma ihåg är att mer forskning inom de här områdena behövs så att vi kan minska eventuella skillnader i hur tidigt man söker hjälp och hur skickliga våra läkare är på att diagnostisera rätt tidigt. 

Prognosen för den som drabbas blir bättre om cancern hittas tidigt. Det gäller alla  cancerdiagnoser.

Läroboksförfattare, journalister, forskare och alla som undervisar behöver tänka aktivt på att inkludera alla hudtyper i sina studier och artiklar. Då får allmänheten, forskare och vårdgivare en chans att bli bättre på att känna igen, upptäcka och förstå varningstecknen för hudcancer oavsett hudtyp. 

Finns det andra typer av hudförändringar som läkare behöver lära sig mer om kring mörkare hud?

Inom i princip alla medicinska områden behöver vi bli bättre på att uppmärksamma sjukdomstecken i melaninrik hud.

För att få en mer jämlik sjukvård är det viktigt att belysa att olika hudåkommors utseende, och hur vanligt förekommande de är, kan variera beroende på hudtyp.

Det kan till exempel gälla infektioner, utslag, förändrad hudfärg på grund av lokala eller systemiska orsaker, och flera andra reaktionsmönster eller tillstånd.

Som tur är ökar medvetenheten om det här.