Polyper i tarmen

Vad är polyper?

En polyp är en exofytisk, det vill säga utåtväxande, onormal växt från slemhinnan. En polyp kan se ut på olika sätt.

Det finns skaftade polyper som är som långa och smala stjälkar och det finns bredbasiga polyper som är bredare och mer platta.

Det finns också polyper som nästan är nedsänkta i slemhinnan.

Polyper kan uppstå i alla organ som har en slemhinna. Det kan vara till exempel näspolyper, urinblåsepolyper och livmoderhalspolyper. Det kan förekomma cellförändringar i de polyperna som kan leda till cancer men det är ovanligt.

De polyper som oftast kopplas ihop med utveckling av cancer är vissa polyper i tjock- och ändtarmen. Därför berättar vi här lite mer om just dem.

Polyper i tjock- och ändtarmen 

Det är vanligare att män får polyper i tjock- och ändtarmen än att kvinnor får det. Åldern påverkar förekomsten av polyper.

Det är ovanligt att polyper finns hos personer under 40 år. Ungefär hälften av de som är över 70 år har polyper i kroppen som inte ger några symtom.

Symtom på polyper i tarmen

De flesta med polyper i tjock- och ändtarmen har inga symtom alls.

Polyper som är större än en centimeter kan ge symtom. De vanligaste symtomen är då:

• blod i avföringen, blödning från ändtarmen
• ont i magen
• förändrade avföringsvanor.

Indelning av polyper

Polyper delas i huvudsak in i fyra olika typer:

• hyperplastiska
• adenom
• hamartom
• inflammatoriska.

Hamartom och inflammatoriska polyper har ingen koppling till cancer. Detsamma gäller ofta också för de hyperplastiska polyperna.

Det är när polypen utgår från körtelceller i tarmslemhinnan, adenom, som det finns en risk för utveckling av cancer.

Polyperna delas också in efter storlek – större eller mindre än tio millimeter. De delas också in efter graden av cellförändring – dysplasi, låggradig eller höggradig.

Hur tar man bort polyper i tarmen?

De flesta polyper går att ta bort helt på ett säkert sätt genom en endoskopisk undersökning av tarmen.

Med ett specialverktyg går läkaren in via endoskopet och knipsar bort polypen. Många känner endast en minimal smärta vid ingreppet, men så klart kan upplevelsen av smärta variera.

De borttagna polyperna skickas till patologen för analys.

När får jag svar på undersökningen?

Den som gör själva undersökningen kommer ofta kunna berätta vad som går att se i din tarm och vilka eventuella ingrepp som har gjorts på en gång. 

Svar på analysen av polyperna kan däremot ta flera veckor. Analysresultatet får du av den läkare som har skickat dig till undersökningen.

Uppföljning

Om du har haft maligna polyper eller polyper som är förstadium till cancer kan du ha en ökad risk att ha en medfödd större tendens till att utveckla cancer. 

För de med hög risk görs en ny koloskopi efter tre år. För de med låg risk kan nästa koloskopi ske efter tio år.

Nyttan med koloskopi måste övervägas mot riskerna. Beroende på ditt hälsotillstånd och andra individuella förutsättningar kan det därför vara rimligt att inte genomföra kontrollerna vid hög ålder.

Varför får man polyper i tjocktarmen?

Man vet inte varför polyper uppstår men hos en del familjer finns en ärftlig faktor.

De flesta små adenom försvinner eller förblir oförändrade men en mindre andel kan utvecklas till cancer.

Det är storleken och cellförändringsgraden som avgör om polyperna kommer att utvecklas till cancer.

För cancer att utvecklas via ett adenom i en normal tarmslemhinna tar mellan 5 och 20 år.