Antibiotikaresistens (ABR) eller antimikrobiell resistens (AMR) innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det gör att läkemedel mot bakterieinfektioner slutar fungera. Antibiotikaresistens är ett stort hot mot vården idag.
Antibiotikaresistens, ABR, är när bakterier utvecklat förmågan att överleva och fortsätta växa trots behandling med antibiotika som normalt skulle döda eller stoppa tillväxten.
Antibiotikaresistens innebär att bakterierna har blivit motståndskraftiga mot läkemedel som tidigare var effektiva för att behandla infektioner orsakade av dessa bakterier.
AMR gör att antibiotikan förlorar sin effekt och att infektioner blir svårare eller omöjliga att behandla med vanliga antibiotika.
Huvudorsaken till atibiotikaresistens är att antibiotika använts på fel sätt och mot fel saker, både inom sjukvården i hela världen men också inom djurhållningen i Sverige och världen.
Bristande hygienrutiner och bristande kontroll på infektioner har lett till en ökad spridning av resistenta bakterier.
Globaliseringen och att vi reser mycket och köper mat från hela världen har också underlättat spridningen.
Cancerpatienter har ofta ett nedsatt immunförsvar, både av sjukdomen men också av behandlingar som strålning, cytostatika (cellgifter) eller operationer som ytterligare sänker immunförsvaret och ökar risken för infektioner.
En undersökning som Cancerfonden gjorde 2021 visade att 41procent av alla cancerpatienter hämtade ut antibiotika 2021, jämfört med 13 procent av den övriga befolkningen.
Effektiva antibiotika är en förutsättning för att cancer ska kunna fortsätta behandlas som idag.
Utan fungerande antibiotika skulle många cancerbehandlingar bli mycket riskfyllda eller omöjliga att genomföra på grund av infektionsrisken.
En vanlig infektion som lunginflammation skulle bli livshotande för en person med nedsatt immunförsvar.
Kostnaderna för vård skulle öka kraftigt, sjukhusvistelser bli längre och viss vård som operationer eller stamcellsbehandlingar skulle inte längre vara möjliga att genomföra.
För att förhindra antibiotikaresistens måste flera olika saker göras, inte bara i Sverige, utan globalt.
Onödlig behandling med antibiotika måste minskas och det skulle behöva göras fler bakterieodlingar för att läkaren ska vara säker på att rätt antibiotika sätts in mot rätt bakterie.
Globalt skulle kontrollen och övervakningen av antibiotikabehandling behöva bli bättre men förbättrade hygienrutiner, både för människor och boskap krävs också.
Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) är ett svenskt nätverk som arbetar för att motverka antibiotikaresistens.
De arbetar bland annat med övervakning av antibiotikaanvändning och resistensutveckling och att utbilda sjukvårdspersonal och allmänheten.
Strama tar också fram riktlinjer för rationell antibiotikaanvändning i Sverige och arbetar för ett ökat samarbete mellan olika sektorer inom vården och samhället.
Sverige har en framgångsrik modell för att bekämpa antibiotikaresistens, med ett One Health-perspektiv som omfattar både människor, djur och miljö.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.