Cancerforskning lägger grunden för coronavaccin

Matti Sällberg är professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet och i hans laboratorium pågår intensiv forskning riktad mot det nya coronaviruset.

Tillsammans med sex andra forskarpartners leder Karolinska institutet projektet OPENCORONA som fått 30 miljoner kronor från EU för att utveckla ett vaccin som ska skydda mot den infektion som ger covid-19. 

– Vi är varken först eller störst i denna kapplöpning där ju även en rad läkemedelsföretag är med, men erfarenheterna från tidigare forskning gör att vi tror att vi vet hur man ska tänka när det gäller vaccinutveckling, säger han.

Flera fördelar med DNA-vaccin

De arbetar med utveckling av ett så kallat DNA-vaccin. Idén är att använda en bit arvsmassa som utgör mall för de proteiner som man vill att vaccinet ska bestå av.

Själva DNA-delen består av en cirkulär sekvens, som kallas plasmid och som innehåller olika SARS-CoV-2 gener.

Väl på plats inne i cellen produceras enligt den nya DNA-mallen det så kallade antigenet, alltså den del som immunsystemet ska känna igen och reagera mot.

Kroppens egna celler blir helt enkelt vaccinfabriker. I dagsläget finns inget godkänt DNA-vaccin för människor, bara ett vaccin för hästar mot så kallat West Nile-virus.

Vi är varken först eller störst i denna kapplöpning

Det finns flera fördelar med att vaccinera med DNA: det är lätt att testa, lätt att framställa och själva tekniken är ”snabbjobbad”, som Matti Sällberg uttrycker det. Avigsidan är att man i samband med vaccinationen behöver ge arvsmassan hjälp att ta sig in i cellen, och det görs med ett slags elektrisk puls.

Då luckras muskelcellernas membran tillfälligt upp så att den nya DNA-biten kan slinka in. Rent praktiskt används tre nålar, där den i mitten innehåller själva vaccinet, samtidigt som det sänds en elektrisk puls mellan de två andra nålarna.   

– Vi samarbetar med ett företag som har utvecklat sådan apparatur och som redan finns på 150 sjukhus i Europa, även här i Sverige. Det innebär att det snabbt går att sätta igång med vaccination inom EU, om ett DNA-vaccin visar sig fungera, säger han.  

Kan använda sig av dött virus

Det är många forskare och företag som arbetar med att ta fram coronavaccin enligt olika strategier. Ett är att på klassiskt vis använda ett dött och därmed inaktiverat coronavirus att vaccinera med.

En annan väg är att skapa ett DNA-vaccin, som Matti Sällbergs grupp gör. Men här har andra aktörer satsat på en annan ingång.

– De har packat in DNA i ett tomt virushölje, som ska transportera in DNA i cellerna. 

Problemet är då att vaccinet bara kan ges en enda gång, eftersom kroppen utvecklar immunitet mot bärarviruset, säger han.

Hans vaccinstrategi skiljer sig även åt vad gäller vilken del av viruset man vill återskapa inne i målcellen.

– De andra utgår ifrån en del av coronavirusets karaktäristiska piggar, deras ”spikeprotein”. Vi har valt en annan väg, säger han.

För att få ett bredare vaccin har de, förutom spikeprotein, även använt delar av virusets membran och den så kallade kapsiden, dess skyddande proteinhölje.  

– Dessa delar är inte lika benägna att förändra sig som spikeprotein gör. Dessutom är kapsiden och membranet mycket lika hur det ser ut hos andra coronavirus från fladdermöss och myrkott, så vårt vaccin skulle kunna ge skydd även nästa gång ett nytt coronavirus kommer, säger han.

Tar fram nya vaccin mot hepatit

Matti Sällberg har lång erfarenhet av att forska om virus och då framför allt om sådana som kan bidra till uppkomsten av levercancer, där han studerat hepatitvirus B, C och D.

– Levercancer är den fjärde vanligaste cancerdiagnosen globalt och 350 miljoner personer i världen beräknas vara bärare av hepatit B, varav ungefär 100 miljoner i Kina, säger han.

Många smittas vid sexuella kontakter eller vid medicinska ingrepp som inte är sterila, men den vanligaste orsaken till kronisk infektion är generationssmitta, där en infekterad kvinna överför smittan till sitt foster.

– Barnet har då 95 procents risk att bli bärare, och även ökad risk att få ­levercancer senare i livet. Denna spridning går att hantera med vaccination, men det har inte slagit igenom globalt, säger han.

Patent är nödvändigt för att ett läkemedelsbolag ska vilja gå in

I sitt projekt för att skapa nya hepatitvirusvaccin håller gruppen nu på att utvärdera om det räcker att vaccinera med en teknik eller om det behövs en kombination av två olika tekniker. 

– Just nu håller vi på att finslipa hur vi ska ge vaccinet och även försöka få finansiering så att vi kan göra en första klinisk studie, en fas 1 där vi på ett fåtal friska testar att det inte är skadligt på ­något vis, säger han.

Matti Sällberg är delägare i företaget Svenska Vaccinfabriken Produktion AB som patenterar de vaccinkandidater som de forskar fram.

– Patent är nödvändigt för att ett läkemedelsbolag ska vilja gå in. Om något av våra vaccin verkligen fungerar har vi inte råd att ta det vidare till stora kliniska prövningar och utan ­patent kommer det inte längre än så, säger han.

Vaccin kan vara klart om tre år

Under sommaren har hans forskargrupp identifierat en ledande kandidat. Nu pågår arbete med att testa den i genetiskt modifierade möss och illrar som bär på en mänsklig ACE2-­receptor (som är den väg virus tar sig in i våra celler). Tanken är att se ­vilken typ av skydd den ger mot infektion, virusförökning och symtom. 

– Om allt ser bra ut hoppas vi kunna lämna den vidare för produktion enligt läkemedelsstandard i oktober. Sedan hoppas vi komma igång med en så kallad fas 1-studie under våren 2021. Ett vaccin kan vara klart under 2022–2023, säger Matti Sällberg.

Det har varit en fantastisk hjälp

För sin forskning om ett nytt behandlande vaccin mot hepatitvirus har han fått finansiellt stöd från Cancerfonden. Forskningen har byggt kunskaper som har stor betydelse för arbetet med det nya coronavaccinet.

– Det har varit en fantastisk hjälp. Jag har haft stöd från Cancerfonden under snart 20 år och i det tidiga arbetet handlade det om vaccin mot virus som gav hepatit C och där kunde vi göra en klinisk studie 2007–2008. Det lärde oss enormt mycket och banade väg för att vi så pass snabbt kunde komma igång nu och även för strategin att vaccinera med ett DNA-vaccinbaserat på flera komponenter, säger Matti Sällberg.