Akut myeloisk leukemi (AML) drabbar årligen mer än 300,000 människor i världen och i Sverige diagnostiseras ungefär 350 nya fall varje år. Prognosen är dålig, många återfaller flera gånger i sjukdom och ca 75% dör inom fem år. Behandlingen baseras på att kombinera flera olika cytostatika där cytarabine (ara-C) är mest effektiv. Många olika genetiska förändringar finns beskrivna vid AML och en del av dessa används kliniskt som prognostiska markörer och för att hitta återfall tidigt. Det finns dock inte några genetiska tester som kan användas för att skräddarsy cancerbehandling.
Nyligen har det visats att SAMHD1 uttrycket påverkar behandlingseffekt hos AML patienter. Lägre uttryck leder till bättre effekt av ara-C. Vi har etablerat en zebrafiskmodell som kommer användas för att (i) studera in vivo hur SAMHD1 påverkar ara-C effekt, (ii) identifiera kemikalier som sänka SAMHD1 uttryck och funktion, samt (iii) identifiera potentiella läkemedel som inte påverkas av SAMHD1.
Vi planerar här att i en zebrafiskmodell av AML studera hur genetiska faktorer påverkar effekten av cytostatika samt att använda samma system för att identifiera kemikalier som har liknande effekt. Detta är mycket relevant för leukemisområdet, och kan användas i olika typer av leukemi. En fördel att utveckla sådan djurmodell är att kunna forska specifika mutationer hittas i patienter och hur de inverka behandlingen på ett snabbt sätt. Därför kan vi erbjuda patienter att få den bäst behandlingen och förbättra deras överlevnad.