Prislappen för framgångsrik forskning
Cancerforskning tar tid och är kostsamt. Men vad är det som kostar? Professor Helena Jernberg Wiklund förklarar.
På Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet och på Akademiska sjukhuset i Uppsala bedriver professor Helena Jernberg Wiklunds team grundforskning om cancer.
Helena är i botten naturvetare med examen i molekylärbiologi och insåg redan under utbildningen att hon ville arbeta inom cancerforskning.
Det här är världens bästa jobb.
Efter sin avhandling och disputation sökte hon och fick stöd från Cancerfonden för sina projektidéer, så att hon kunde rekrytera och handleda doktorander och starta sin egen forskargrupp.
– Det här är världens bästa jobb. Att få vara med om att göra skillnad – att genom grundforskning öka kunskapen om cancer och därmed förbättra framtida behandling och överlevnad – är en stark drivkraft för mig, berättar Helena.
Forskning är ett lagarbete
Cancerforskning kräver medarbetare med specialkunskap inom en mängd områden – som kliniska data om patienter, etiska tillstånd, komplicerade laborativa metoder och matematik för att hantera och analysera stora mängder data. Och kompetens kostar.
– En stor post i vår budget är kostnaden för medarbetare som gör sin forskarutbildning hos oss under fyra år, och som handplockas från nationella och internationella utbildningar på avancerad nivå för att ha rätt kompetens.
För att möjliggöra bästa resultat bygger vi också vårt team med kliniskt aktiva läkare som behandlar patienter, berättar Helena.
Så mycket kostar forskningen
Vad används det till? Förberedelse av DNA-prover inför sekvensering, vilket är ett sätt att undersöka var i genomet ett visst protein binder, och till exempel påverkar om en gen läsas av för att bilda ett visst protein.
Vad används det till? Rengör DNA-prover efter DNA-provförberedelsen. För att ta bort salter och reaktionsmedel innan sekvenseringen.
Vad används det till? Undersöker interaktioner mellan proteiner.
Vad används den till? Mäter storleken på DNA-fragment och kvalitet på RNA i prover.
Vad används dessa till? För att suga upp vätska från ett provrör och deponera det i ett annat.
Vad används det till? Att rikta specifik behandling mot identifierade mål hos cancerceller och mäta utfall. Dör cancercellerna? Slutar de dela sig?
Vad används hon till? Driver doktorandprojekt som går ut på att identifiera nya mekanismer som driver cancercellers tillväxt, och mål som behandlingar kan riktas mot. Driver experiment och handleder studenter.
Funktion: Förbrukningsmaterial som behövs för att arbeta på ett säkert och sterilt sätt i labbet.
Vad används han till? Driver doktorandprojekt som går ut på att identifiera nya mekanismer som driver cancercellers tillväxt, och mål som behandlingar kan riktas mot. Driver experiment och handleder studenter.
Vad används de till? Undersöks för att identifiera nya mekanismer för hur cancerceller uppkommer, tillväxer och överlever så att man kan behandla sjukdomen mer effektivt.
Vad används de till? Koppla in instrument för att kunna spåra, separera och identifiera protein i ett cancercellprov.
Vad används den till? Separerar celler från vätska.
Vad används det till? För att extrahera RNA ur cancercellprover.
Vad används den till? Separerar celler från vätska.
40 år att utveckla behandling
Processen från att en idé föds i laboratoriet till att forskningsgenombrottet kommer patienterna till nytta tar ofta mer än ett decennium.
Ett exempel är upptäckten av en kromosomförändring hos patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML), en slags blodcancer.
Först nära 40 år efter upptäckten resulterade forskningsrönet i en revolutionerande behandling för patienter, med hjälp av utvecklingen inom teknik och läkemedel.
Helena och hennes team forskar också på blodcancer. Dels på en typ av tumör som uppkommer i benmärgen hos vuxna, multipelt myelom, och dels på akut leukemi som drabbar barn upp till ett års ålder.
Vårt fokus är att söka ny kunskap.
– Vår grundforskning rör blodcancer som har dålig prognos och få behandlingsalternativ. Vårt fokus är att söka ny kunskap om helt nya egenskaper och koncept som skiljer en tumör från normala blodceller och som kan leda till framtida behandlingsstrategier.
Till exempel genom att bemästra tumörens tillväxt med nya substanser som inte har så många biverkningar, säger Helena.
Sofistikerad maskinpark krävs
Den långsiktiga finansieringen är viktig av många anledningar. Dels för att det krävs medarbetare med expertkunskap och dels för att det tar lång tid att ta fram nya behandlingar.
Men också för att det behövs kostsam specialutrustning för att bedriva framgångsrik forskning.
Vi måste kunna lita på våra resultat.
– Vi måste kunna lita på våra resultat, vilket kräver att våra metoder och modeller först är noga utprovade, och sedan att vi har rätt utrustning där mitt team kan arbeta på ett säkert och reproducerbart sätt, säger Helena.
Dagens teknik- och datadrivna forskning kräver en sofistikerad maskinpark och avancerade metoder och substanser i det egna laboratoriet.
Samtidigt måste en del prover skickas iväg till andra laboratorier för att analyseras, till exempel analyser av DNA-sekvenser.
Ekonomin är en begränsande faktor
– Vi använder ofta antikroppar för att spåra specifika proteiner i cancerceller. Att analysera DNA-sekvenser och förändringar i cancerceller kostar runt 5000 kronor per patientprov, och en vanlig analys i vårt laboratorium innefattar mellan 50 och 100 prover.
Då har Helena inte räknat med att maskinen för att preparera proverna kostar en halv miljon kronor eller arbetskostnaden för den teammedlem som gör analysen.
– Ofta upplever vi att ekonomin är en begränsande faktor och vi delar ibland apparatur mellan forskargrupper. Vissa kostsamma experiment måste vi ibland avstå ifrån eftersom vi inte alltid har tillräcklig finansiering för den apparatur eller material som krävs. Med mer pengar till forskningen skulle vi också kunna utöka gruppen med fler kompetenta forskare så att våra projekt kommer framåt fortare, säger Helena.
Är hoppfull
Hon upplever inte att kampen känns hopplös, trots att fler än 20 000 människor dör i cancer i Sverige varje år.
– På 50-talet överlevde en tredjedel sin cancer. Idag överlever två av tre. Självklart ser utvecklingen med upptäckt, behandling och överlevnad olika ut för olika diagnoser och därför behövs mer forskning som ökar kunskapen. I framtiden kommer vi kanske att kunna individualisera behandlingen till varje cancerpatient, oavsett diagnos. Mitt team vill gärna vara med och bidra till forskning som påskyndar den utvecklingen, avslutar Helena.
Text: Karin Ström
Foto: Mikael Wallerstedt och Sanna Percivall
Hittade du informationen du sökte?
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
