Den främsta forskningen

Här berättar Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden, hur det går till när de mest lovande vetenskapliga studierna väljs ut:

Hur många forskare brukar ni bevilja anslag?

– Det brukar komma in runt 500 ansökningar. Av dem får ungefär en tredjedel stöd.

Hur går det till när ni väljer ut vilka som ska få stöd?

– Vi har nio prioriteringskommittéer som är knutna till Cancerfonden. Kommittéerna går igenom varje ansökan och tar sedan ställning till om projektet ska bli rekommenderat anslag.

När kommittéerna har bestämt vilka forskare de förordar fattar Cancerfondens forskningsnämnd ett formellt beslut.

Hur kan ni garantera att de pengar som skänks till Cancerfonden går till den bästa forskningen?

– Vi jobbar enligt en etablerad modell med så kallad referentgranskning som innebär att de som bedömer ansökningarna i prioriteringsgrupperna är andra forskare. De forskare som utses för det är alla högt ansedda.

– En viktig princip är att forskningens kvalitet ska vara det enda som avgör

Cancerfonden eftersträvar också en bra blandning med olika åldrar, kvinnor och män, olika kompetenser och en bred representation från olika lärosäten i prioriteringsgrupperna.

– En viktig princip är att forskningens kvalitet ska vara det enda som avgör vilka som får anslag. Ledamöterna i forskningsnämnden får inte ta några strategiska eller politiska hänsyn när de fattar beslut.

Hur undviker ni jäv, det vill säga risk för partiskhet?

– Vi följer Vetenskapsrådets riktlinjer. En ledamot i en prioriteringskommitté kan till exempel inte vara med och fatta beslut om en ansökan från en forskare som arbetar på samma institution som hon eller han.

Finns det någon särskild forskning som ni prioriterar?

– Nej, vi stödjer de bästa forskningsprojekten om cancer oavsett vad studierna handlar om.

Men finns det inte en poäng i att satsa på eftersatta sjukdomar, till exempel cancersjukdomar som många dör i men som det forskas för lite om?

–  Forskning som håller låg kvalitet blir sällan bättre av mer pengar. Men det är viktigt att komma ihåg att ny kunskap om en cancersjukdom ofta spiller över på andra cancerformer.

Till exempel såg forskare först att immunterapi fungerade mot malignt melanom och senare upptäckte man att det även fungerar mot en rad andra cancersjukdomar.

– Cancerfonden finansierar också forskares tjänster utöver de projekt som forskningsnämnden nu ska ta ställning till.

Då väljer forskningsnämnden ut en sjukdom som det behövs extra mycket ny kunskap om och tilldelar tjänster specifikt avsedda för forskning om den sjukdomen.