Ny forskning visar att det finns tydliga socioekonomiska och regionala skillnader i hur kvinnor väljer att delta i det nationella screeningprogrammet. Företrädare för livmoderhalsscreeningen i Sverige ser med oro på framtiden. Landstingen måste bli bättre på att följa de evidensbaserade metoder som finns för att få kvinnor att gå på kontrollerna.
För första gången på flera decennier ökar insjuknandet i livmoderhalscancer. Vad ökningen beror på är inte klarlagt, men arbete pågår med att försöka hitta orsakerna. En möjlig förklaring kan vara det cancerförebyggande arbetet i respektive landsting, då det finns stora regionala skillnader.
Enligt den officiella statistiken når screeningprogrammet för livmoderhalscancer under en tioårsperiod cirka 96 procent av samtliga kvinnor mellan 23 och 60 år. I den siffran ingår dock kvinnor som gått på kontroll bara en eller två gånger under perioden, vilket inte är tillräckligt för att ge ett säkert skydd mot sjukdomen.
Livmoderhalscancer kan leda till en rad fysiska och psykosociala konsekvenser. Biverkningar och problem kan vara omfattande även efter avslutad behandling. Alla kvinnor med livmoderhalscancer bör därför få grundläggande information om effekter av sjukdomen och behandlingen.
Viktoria var 41 år när hon fick veta att hon hade livmoderhalscancer. Att behandlingen skulle bli tuff förbereddes hon på, men hon önskar att hon hade fått mer information om rehabilitering som en hjälp att återgå till livet.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.