Vi på Cancerlinjen får in många frågor om tarmcancer. Här ser du frågorna och våra svar på dem.
Det bästa sättet att upptäcka tarmcancer är genom att delta i screeningprogrammet.
Nej, det räknas som en blodcancer.
Nej, däremot kan en cancer vara en underliggande orsak till clostridiuminfektion.
Vanliga symtom är blod eller slem i avföringen. Ändrade avföringsvanor. Känsla av att inte kunna tömma tarmen ordentligt.
Eftersom din farmor och farfar inte är släkt med varandra kan man säga att det är två från olika släktgrenar som har drabbats. Man brukar säga att det ska vara fler än två från samma släktgren eller att någon insjuknat i ovanligt låg ålder för att det ska misstänkas vara ärftligt.
Ja när man har haft sjukdomen i 10-15 år.
Ja, det kan bero på andra saker som till exempel förstoppning. Prata med din husläkare.
Om det inte är en konstaterat ärftlig cancer och du inte ingår i något kontrollprogram ska du inte behöva göra kontroller redan nu. Om du ändå är orolig kan du prata med din vårdcentral och ni kan tillsammans komma överens om vad som skulle vara bäst för dig.
Den kan i vissa fall vara ärftlig.
Många gånger känner man ingenting alls. Tecken kan vara blod eller slem i avföringen, ändrade avföringsvanor och en känsla av att man inte kan tömma tarmen ordentligt.
Alla cancersjukdomar är individuella och det är svårt att uttala sig om tidsperspektiv för en enskild person. Den som bäst kan svara på din fråga är den behandlande läkaren.
Nej, inte vad man känner till idag. Man vet att kroniska inflammationer i tarmen som ulcerös kolit ökar risken på sikt.
Ofta ska två eller fler släktingar ha drabbats för att man ska misstänka ärftlig tarmcancer.
Illamående kan höra ihop med många olika tillstånd i magen, även tarmcancer.
Ja, kontroll efter tre år är det som rekommenderas och räknas som ett säkert intervall.
Ändrade avföringsvanor kan vara ett symtom, men beror oftast på andra saker.
Ja, risken ökar om man haft sjukdomen mer än 10-15 år.
Det finns en risk för att lichen kan bli cancer. Risken är sannolikt mindre med rätt behandling.
Inte divertiklar, tarmfickor, i sig. Om de däremot blir inflammerade görs undersökningar för att utesluta cancer.
Ändrade avföringsvanor, blod eller slem i avföringen, känsla av att inte kunna tömma tarmen helt.
Avföringsprov kan påvisa blod i avföringen som inte kan ses med blotta ögat. Det kan bero på tarmcancer eller någonting annat, men ska alltid utredas.
Det varierar vilket symtom man märker av först, men blod i avföringen är ett vanligt symtom. Blod i avföringen kan bero på andra saker än tarmcancer.
Om du misstänker att du kan ha en tarmcancer får du boka tid på din vårdcentral.
Det beror troligtvis på flera saker. Cancerformen är inte lika vanlig. Patientföreningen är inte lika synlig som bröst- och prostatacancerförbundet och många som drabbas vill inte prata om sin tarmcancer. Det har varit stigmatiserat och räknats som en "fulcancer".
Det är något som påtalas då och då och det beror sannolikt på en kombination av orsaker. Kunskapen om ärftliga cancersjukdomar behöver ökas och behov av organisation och resursförstärkningar ute i verksamheterna.
Vi kan inte se någon tydlig trend att cancerformen har gått ner i åldrarna.
Om läkaren har ställt diagnosen hemorrojder brukar det stämma. Blod i avföringen ska alltid bedömas av en läkare.
En hög alkoholkonsumtion ökar risken för flera cancerformer där tjocktarmscancer ingår.
Det kan vara svårt att upptäcka själv. Symtom kan vara ändrade avföringsvanor, blod och slem i bajset, blodbrist och en känsla av att inte kunna tömma tarmen ordentligt.
De vanligaste symtomen vid tarmcancer är ändrade avföringsvanor, blod och slem i bajset, blodbrist och en känsla av att inte kunna tömma tarmen helt.
IBS är en störning i tarmen som gör att mag-tarmkanalen inte kan arbeta och röra sig som den ska. Man har inte sett några samband mellan IBS och tarmcancer
Begränsat intag av fett, kött, framförallt charkuterier, och högt intag av fibrer minskar risken att drabbas av tjocktarmscancer. Även fysisk aktivitet är bra!
Det är mycket ovanligt att drabbas före 40-års ålder om man inte har ärftlighet i familjen. Vanliga symtom är ändrade avföringsvanor, blod och slem i bajset, blodbrist och en känsla av att inte kunna tömma tarmen.
Personer med två eller fler nära släktingar som har insjuknat har en ökad risk att själv drabbas. Man vet ännu inte vilken genetisk defekt som orsakar tjocktarmscancer.
Överlevnaden skiljer sig mellan kvinnor och män. 66,9 procent av kvinnorna och 62,3 procent av männen beräknas leva tio år efter sin diagnos.
Enligt de riktlinjer som finns följer din läkare rekommendationerna med kontroll efter år.
Ställ din fråga här så återkommer vi med svar så fort vi kan. Vi svarar vanligtvis mellan 8-16 vardagar.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.