Den här texten vänder sig till dig som har en cancersjukdom och som undrar över hur du ska äta för att må så bra som möjligt.
Alla med cancer behöver inte förändra sina matvanor, men ibland kan sjukdom och behandling påverka behovet av mat och vissa näringsämnen, liksom vad du klarar av att äta.
Typ av cancer, behandling och individuella förutsättningar påverkar behoven och de kan också förändras i olika skeden av din behandling.
Därför kan du ibland behöva mer information än det som tas upp i denna text.
Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska som kan skriva en remiss till dietisten på sjukhuset eller vårdcentralen.
Dietisten är specialiserad på mat och näringsbehov vid sjukdom. Det gäller också om du får kvarstående besvär med att äta eller tolerera mat efter avslutad behandling.
Om du har god aptit och äter som vanligt kan du följa råden om hälsosamma matvanor.
Exempel på charkprodukter är leverpastej, korv, salami och alla sorters skinka. Med rött kött menas kött från nötkreatur, gris, lamm och vilt. Dessa råd gäller också efter avslutad behandling.
Det finns många myter kring mat och cancer. Forskning visar på samband mellan matvanor och ökad risk för vissa cancerformer men det finns inga belägg för att någon specifik diet kan bota cancersjukdom eller minska tumörväxt.
Rådgör med din läkare eller dietist om du funderar över kosttillskott eller naturpreparat då vissa kan påverka din behandling. ”Naturligt” behöver varken innebära att det är ofarligt eller overksamt.
Mer information finns i broschyren Om du funderar på komplementär eller alternativ medicin som ges ut av Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.
Läs mer om komplementär och alternativ medicin
Så länge vi är friska och har bra aptit får vi oftast tillräckligt med näring, detta även om vi inte alltid tänker så mycket på vad vi äter.
Vid cancersjukdom kan situationen bli annorlunda. Aptitlöshet, smak- och luktförändringar, tidig mättnadskänsla och viktförlust är problem som kan förekomma. Det finns flera orsaker till det:
Om du märker att du av någon anledning har svårt att äta som vanligt så är det bra om du väger dig regelbundet.
Även om du tycker att du väger för mycket, försök hålla vikten ändå. Nu är inte rätt tidpunkt att börja banta.
Går du ner i vikt förlorar kroppen inte bara fett utan också muskelmassa. Minskar muskelmassan, minskar orken och du kan känna dig tröttare. Vid viktnedgång minskar också kroppens förråd av viktiga näringsämnen.
Dessa näringsämnen är extra viktiga när du ska orka med de ofta påfrestande behandlingar som ges vid cancersjukdom.
Ett tillstånd med svår undernäring samtidigt som kroppen bryter ner exempelvis muskler och fett för att snabbt få tillgång till energi kallas för kakexi.
Det finns många olika orsaker till att man kan må illa. För att du ska kunna äta är det viktigt att du får behandling som lindrar. Illamående kan annars riskera att bli långvarigt och kvarstående samt leda till undernäring.
Effektiv medicinsk hjälp finns och är ofta nödvändigt. Berätta för din läkare eller sjuksköterska om du mår illa.
Några råd är:
Det är viktigt att du vågar prova dig fram och hitta det som passar dig än att helt undvika mat. Följande mat kan fungera:
Omfattande besvär med att tugga och svälja kan leda till undernäring, energi-och/eller näringsbrist och kan kräva insatser från hela vårdteamet med sväljbedömning, översyn av sittställning etcetera.
Annan konsistens på maten kan också behövas. Ibland kan det räcka med små förändringar som att väja extra sås till maten, fisk- eller färsrätter eller finfördelade, välkokta livsmedel.
En vanlig biverkning i samband med cancersjukdom är förstoppning. Vid läkemedelsorsakad förstoppning behöver du ta någon form av laxerande medel. Försök att dricka mycket, gärna flera glas extra än du vanligtvis gör.
Prova katrinplommon som finns i puré, juice och torkad form. Ät gärna frukt, grönsaker och grovt bröd om du tycker om det.
Kontakta din läkare om förstoppningen inte vill ge med sig. En obehandlad förstoppning kan leda till viktförlust, eftersom den medför aptitlöshet och mättnadskänsla.
Om du drabbas av diarré är det viktigt att ta reda på orsaken. Den kan bero på att du har fått strålbehandling mot tarmar och bäckenområdet, att din cytostatikabehandling har påverkat slemhinnan i tarmen, att du äter antibiotika eller har genomgått en operation i magtarmkanalen.
Förutom att det är viktigt att du dricker ordentligt och saltar extra på maten är det svårt att ge några allmänna kostråd. Du bör få individuella kostråd av en dietist. Det är osäkert om det vi brukar kalla “stoppande livsmedel” (till exempel blåbärssoppa, banan och te) verkligen hjälper.
En sådan kost kan dessutom bli mycket låg på energi och protein och kan därför leda till viktförlust. Tala alltid med din läkare om besvären kvarstår, du kan behöva medicinsk behandling.
Att ha ont kan göra att man tappar aptiten och inte förmår att äta tillräckligt, oavsett var smärtan sitter. Om du har ont är det mycket viktigt att du får bra smärtlindrande behandling via din läkare.
Tänk på att ta medicinen i god tid före måltid så att du har bästa möjliga smärtlindring när du äter.
När du går ner i vikt på grund av sjukdom gäller inte längre de kostråd som ges till friska. Fokusera istället på energi- och proteinrik mat för att motverka viktnedgång och förlust av muskelmassa.
Äter du för lite används den energi som finns lagrad i kroppen i form av framför allt muskler. Du behöver därför både få i dig tillräckligt med energi och protein för att bevara dina muskler samt till kraft att orka med sjukdom och behandling.
Inkludera proteinrika livsmedel i varje måltid till exempel mjölk, ost, ägg, fisk, kött, ärtor, linser, bönor, Quorn eller sojaprodukter. Nötter och mandlar är också energi- och proteinrika och kan passa bra som mellanmål.
Med enkla metoder kan du lätt förvandla en energisnål meny på 1300 kilokalorier (kcal) till en energirik på 2300 kcal. Hur mycket energi du behöver är individuellt, men en riktlinje kan vara 30 kcal per kilogram kroppsvikt.
Om du till exempel väger 70 kg förbrukar du cirka 2100 kcal om dagen. Går du ner i vikt kan du behöva välja mer energirik mat för att bibehålla din muskelmassa.
Gör maten mer energirik genom att undvika lättprodukter. Välj fullfeta mejeriprodukter och berika gärna med extra matfett såsom raps- eller olivolja, smör, margarin eller grädde. Avsluta måltiden med en efterrätt.
En del personer behöver individuella råd av en dietist för att anpassa sin kost. Det kan gälla dig som fått särskilda kostrestriktioner, har fått svårare att tolerera fett efter till exempel tarmkirurgi eller om du tidigare fått kostråd på grund av diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.
Det finns speciella kosttillägg som kan användas som komplement till maten, ofta som mellanmål.
De är till för personer, som på grund av till exempel cancer, har svårt att äta tillräckligt och trots anpassning av kosten går ner i vikt eller får i sig för lite av något eller några näringsämnen.
Det finns olika varianter, men den vanligaste typen av kosttillägg är näringsdrycker. En dietist kan bedöma om du behöver kosttillägg och ge råd om lämplig sort och mängd.
Om du har behov av kosttillägg kan du i många delar av landet få dem förskrivna till rabatterat pris. Kosttillägg kan också köpas receptfritt på apotek.
Det finns tillfällen när tumörens placering hindrar tillräckligt matintag. Det kan gälla den som till exempel har en tumör i matstrupen eller i tarmen. Även illamående, kräkningar, kraftiga diarréer, smärta i munslemhinnan eller andra sjukdomsrelaterade symtom kan göra att du får i dig för lite mat.
Man kan då få i sig näring på konstgjord väg. Om tarmen fungerar normalt kan man ge näring direkt i magsäcken genom en tunn slang, sond. När magtarmkanalen inte fungerar normalt kan man ge näring direkt i blodet via ett dropp.
Om du tror att du är i behov av näring på konstgjord väg under en kortare eller längre tid ska du inte tveka att ta upp frågan med din läkare, dietist eller sjuksköterska. Vilket behov du har av näring på konstgjord väg påverkas bland annat av vilket sjukdomsskede du är i och om du är under pågående behandling eller inte.
Nutritionsbehandlingen planeras av läkare och dietist utifrån dina individuella behov. Ofta går det att få näring på konstgjord väg i hemmet med hjälp av hemsjukvård.
För att din kropp ska kunna bevara muskler och bygga nya räcker det inte bara att se till att maten innehåller tillräckligt med energi och protein.
Du behöver också röra på dig och vara så aktiv som du förmår.
Tänk på att aktiviteter i vardagen som att till exempel gå i trappor, gå ut med hunden och städa också hjälper till att bevara kroppens styrka.
Fysisk aktivitet under behandling minskar också den cancerrelaterade tröttheten, fatigue, som många drabbas av. Man kan få individuella råd av en fysioterapeut.
Ibland medför behandling att vikten ökar. Ofrivillig viktuppgång kan också uppstå i samband med trötthet och ökad inaktivitet.
Eftersom inaktivitet är förknippat med minskad muskelmassa, försämrad funktion och ork är det viktigt att hjälpen fokuserar på att bryta inaktiviteten samtidigt som matvanor kan ses över.
Det finns ett samband mellan ofrivillig viktuppgång och ökad risk för återfall vid exempelvis bröstcancer.
Diffust illamående kan förekomma och bli ett problem om illamåendet lindras av småätande i form av näringsfattiga livsmedel som snacks och sötsaker.
Förutom ofrivillig viktuppgång finna även risk för nedsatt tandhälsa och karies.
Personer med ofrivillig viktuppgång kan behöva hjälp med motiverande samtal. Efterfråga och ta emot den hjälp och stöd som finns där du bor. Läs även avsnittet om hälsosam mat.
Har du tyckt om att laga mat och lagt ner mycket tid och kraft på att laga och äta gott? Eller har matlagning varit ett nödvändigt ont som du stökat undan så snabbt som möjligt?
Oavsett hur det har varit tidigare kan situationen förändras om du har en cancersjukdom som gör att du har sämre aptit och ingen lust för matlagning.
Vid cancersjukdom och behandlingar kan man få ett förändrat smak- och luktsinne. Favoriträtter kan smaka annorlunda. Somliga vill krydda, sockra och salta sin mat mer, andra mindre.
Kaffe, kött och vin kanske inte smakar som förr. Det kan vara svårt för närstående att förstå, men försök ändå att förklara för att undvika missförstånd.
En idé kan vara att prova nya rätter, som du inte tidigare har ätit. Kanske passar de dig nu om din smak har förändrats.
På sjukhus finns många olika kosttyper för att passa olika behov. Om du skrivs in på sjukhus är det viktigt att du berättar för vårdpersonalen om vilka behov och önskemål du har så att de kan beställa rätt sorts mat till dig.
Förutom de vanliga måltiderna har avdelningen mellanmålsmat och enkla maträtter som kan serveras dygnet runt. Fråga personalen vad de har att erbjuda.
Det är viktigt att du inte hoppar över måltiden om du blir serverad mat som du inte tycker om eller av annan anledning har svårt att äta upp.
Be att få en annan rätt, ofta finns frysta smårätter som snabbt kan värmas. Många vårdavdelningar har en matsal där måltiderna serveras.
Utnyttja matsalen om du kan. Att äta sittandes på sängkanten är inte särskilt bekvämt och kan vara tröttsamt eftersom du inte har något ryggstöd.
Det kan också vara skönt att slippa få in matdoft på rummet. På dagvårds-/behandlingsavdelningar serveras det inte alltid något att äta, trots att behandlingarna kan ta många timmar.
För att må bra och inte missa måltider kan det därför vara bra att ta med sig en liten matsäck med något att äta och dricka.
Ibland vet vi att cancersjukdomen inte går att bota och att tiden kvar i livet är kort. Behovet av näring avtar successivt och det är naturligt att den som snart ska dö slutar att äta och dricka.
Att tvinga sig att äta mer eller få konstgjord näring ger då mer obehag än gör nytta. Många av de kostråden i den här broschyren går inte längre att tillämpa.
För närstående till den sjuke kan det vara svårt att acceptera situationen eftersom mat och dryck är en förutsättning för liv.
Den som är sjuk ska erbjudas och tillåtas att äta och dricka det som tolereras bäst i den mängd hen klarar av.
När intaget av mat och dryck upphört kan det vara värdefullt att ändå fukta munnen och hålla en god munhygien.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Här får du råd inför läkarbesöken
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
