Nu finansierar Cancerfonden forskare vid Karolinska Institutet för 54,9 miljoner kronor. Christofer Juhlin är en av dem. Med hjälp av en molekylär kristallkula hoppas han hitta markörer för individanpassade diagnoser och behandlingar vid sköldkörtelcancer.
— I tider av ekonomisk instabilitet känns det otroligt bra att vi, tack vare våra generösa givare, kan fortsätta finansiera svensk cancerforskning. Det är spännande tider för cancerforskningen där otroligt mycket hoppfullt händer, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
Totalt är det 31 forskare som finansieras till ett värde av 124,3 miljoner kronor. 13 av dessa forskare återfinns vid Karolinska Institutet. Christofer Juhlin är en av dem. Juhlin forskar på sköldkörtelcancer, vilket drabbar cirka 600-700 personer varje år.
Det vanligaste symtomet på sköldkörtelcancer är en knöl som i de flesta fall syns utanpå halsen. Chansen att bli frisk efter behandling är mycket god för de allra flesta. Men en utmaning med sköldkörtelcancer är att läkarna inte alltid vet hur en elakartad cancer i sköldkörteln bäst ska behandlas och följas upp. Det beror bland annat på att det är svårt att bedöma hur stor risken är för att en tumör ska sprida sig. Men nu har forskarna hittat förändringar i en så kallad risk-gen. Genen, kallad TERT, verkar skvallra om hur hög sannolikheten för spridning av cancer faktiskt är.
— Vi tror att TERT-genen fungerar som en molekylär kristallkula. Nu ska vi använda den insikten för att se om den kan hjälpa oss att identifiera högriskpatienter och därmed ställa en mer precis diagnos som hjälper oss i vidare bedömning och uppföljning, säger Christofer Juhlin.
Nu ska Juhlin och hans forskargrupp analysera små vävnadsbitar från patienters utopererade tumörer och se om TERT-genen är aktiv. I de tumörer som visar sig ha en aktiv TERT-gen kommer forskarna även titta efter förändringar i tumörens protein-mönster. I dessa förändringar hoppas de identifiera specifika måltavlor för anpassad behandling. Förhoppningen är att det här testet framöver ska kunna användas i den kliniska vardagen.
Forskning som gör skillnad
Cancerfonden beviljar pengar till forskning cirka två gånger per år. I urvalsprocessen får alla ansökningar konkurrera med varandra. De mest lovande ansökningarna väljs ut av Cancerfondens forskningsnämnd. I år gör Cancerfonden även en extra satsning på vårdforskning. Vårdforskning fokuserar på att höja livskvalitet för drabbade både under och efter behandling. Något som blir allt viktigare i takt med att fler överlever cancer.
Sedan 1950-talet har Cancerfonden samlat in och delat ut pengar till den främsta cancerforskningen i Sverige. Då, på 50-talet, överlevde en av tre. Idag överlever två av tre.
Så fördelas pengarna i den här omgången
Karolinska Institutet: 13 forskare (54,9 miljoner kronor)
Uppsala Universitet: 7 forskare (22,7 miljoner kronor)
Lunds Universitet: 5 forskare (21,9 miljoner kronor)
Göteborgs universitet: 3 forskare (13,8 miljoner kronor)
Stockholms universitet: 1 forskare (6,3 miljoner kronor)
Umeå universitet: 2 forskare (4,6 miljoner kronor)
Här finns en fullständig lista över samtliga forskare som beviljats medel.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.