Hur fungerar det att leva med stomi? Hur ofta måste påsen tömmas? Finns det olika sorters påsar? Tar man upp näring sämre när man är stomiopererad? Här svarar stomisköterska Lena Wistmar på några vanliga frågor om stomi.
Det finns två typer, de kallas endelsbandage och tvådelsbandage. Det förstnämnda är en enhet där plattan, som fästs över stomin/övergången, och påsen sitter ihop.
Det här är ett så kallat allt-i-ett-system, som byts cirka en gång per dag. Ett tvådelsbandage består istället av separata delar – en platta som fästs på huden och en påse som placeras på plattan, varpå påsen kan bytas för sig medan plattan byts mer sällan.
Det beror på vilken stomityp samt stomipåse man har. En tunntarmsstomi har alltid en tömbar påse som behöver tömmas cirka fyra till sex gånger per dag.
En tjocktarmsstomi har ofta en sluten påse och byts cirka en till två gånger per dag beroende på tarmaktivitet.
Vid stomi på tjocktarmen finns dock också möjlighet att ha en tömbar påse, för den som vill känna frihet att enbart kunna tömma och inte byta påse när man är ute på aktivitet.
Anledningen till skillnaderna i antalet tömningar hänger samman med tarmens aktivitet.
Vid ileostomi växlar avföringen mellan tunn och grötig konsistens och behöver därför tömmas oftare, medan en koleostomi innebär att tarmen tömmer sig cirka en till två gånger per dag, men också att det ibland kan dröja en till två dagar utan att den tömmer sig, vilket är helt normalt.
Det dröjer runt tre timmar innan det som äts når fram till tunntarmen, medan det tar närmare ett dygn för det konsumerade att hitta sin väg ner till tjocktarmen.
Ju längre upp på tarmen stomin sitter, desto lösare avföring.
En effekt av stomi är att patienten inte får så kallade toasignaler och därför inte själv styr tömning av tarm eller urinblåsa.
Avföring och urin samlas istället upp i stomibandaget. Även de gaser som behöver komma ut sker utan patientens kontroll.
Det påminner om ett vanligt toalettbesök, där patienten antingen tömmer påsen i toalettstolen, torkar av öppningen ordentligt och sedan viker ihop den igen. Eller alternativt byter påsen direkt, vilket oftast görs stående framför handfatet, eftersom det är bra att ha tillgång till vatten för att tvätta händerna, och göra rent allt på ett enkelt sätt, för att sedan slänga påsen i hushållssoporna som brännbart.
För patienter som får stomi är målet att kunna sköta tömning och byte själv, men lärdomsprocessen sker gradvis och med assistans av sjukvårdspersonal.
Ja, stomin är ett säkert system. De komplikationer som kan uppstå är irriterad hud runt öppningen, vilket är lätt att åtgärda med diverse behandlingsmedel – till exempel krämer, puder eller hudskyddande servetter avsedda just för detta.
Om en stomi opereras på tunntarmen, så kallad ileostomi, förlorar kroppen inte näring men däremot vätska. Därför kan patienten kompensera detta genom att dricka minst en liter mer per dygn utöver det normala intaget – alltså två till två och en halv liter vätska per dygn.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.