De flesta celler kan släppa ut små membranbubblor, exosomer, som kan skicka information mellan celler. Exosomer finns i kroppsvätskor och kan dessutom produceras i provrör. De kan antingen stimulera eller bromsa en immunologisk reaktion, beroende på vilka celler de kommer ifrån. Exosomer från cancerceller stänger av immunsvar, och kan därmed bidra till att cancern sprids. Däremot kan exosomer från immunceller stimulera immunsvar. Terapeutiska exosomer som laddas med molekyler från cancerceller kan hämma tumörtillväxt i möss. De första studierna i människa där man injicerade exosomer visade att de var säkra, men bara hade en måttlig effekt.
Vi vill förstå hur exosomer kan optimeras för att bota cancer. Vi har hittat flera oväntade mekanismer, och har därför nya strategier för hur de ska tillverkas. Vi modifierar exosomerna molekylärt, och studerar hur immunförsvaret reagerar. Vi har utvecklat en ny metod för att föra in molekyler in i exosomerna, och denna teknik kommer att utvecklas. I tumörmodeller studerar vi också vilka sorts exosomer som effektivast får tumörer att försvinna. Dessutom vill vi studera vilka molekyler på cancerexosomerna som bidrar till metastasering. Vi studerar detta i nyutvecklade modeller för cancer samt i patienter med urinblåsecancer och lungcancer.
Exosomer som designats för att vara så immunstimulerande som möjligt skulle kunna användas för behandling av flera olika cancerformer. Genom att stimulera kroppens eget immunförsvar, blir behandlingen mer specifik, vilket skulle ge mindre biverkningar än dagens behandlingar. Vi hoppas konstruera exosomer som angriper flera delar av immunförsvaret, på så sätt kan de angripa cancerceller som har muterat på flera sätt. Arbetet med exosomer producerade från cancerceller hoppas vi leder till behandlingar som stänger av exosomernas skadliga effekter, vilket kan hindra metastasering. Dessutom kan det leda till nya metoder för tidig cancerupptäckt.