Större flexibilitet, bättre kommunikation och mer digital teknik – det är lösningen på vårdens problem, snarare än ännu mer pengar. Det tror i alla fall Hans Winberg, organisationsteoretiker.
– Svensk sjukvårds två största problem är för mycket resurser och för bra resultat.
Så löd Hans Winbergs oväntade svar när en journalist, för ett antal år sedan, prompt ville att han skulle sammanfatta sjukvårdens problem i två punkter. Som generalsekreterare för den akademiska tankesmedjan Leading Health Care ruskar han gärna om människors fasta föreställningar.
Det Hans Winberg ville peka ut med sitt svar är att debatten och styrningen av den svenska hälso- och sjukvården har kommit att präglas av två fenomen. Det ena är en övertro på att större resurser kan lösa alla problem. Att så inte är fallet kan exemplifieras med att Sverige ligger nära världstoppen när det gäller läkartätheten, samtidigt som man har problem med vårdköer. Fokus borde snarare ligga på att se till att resurserna utnyttjas där de bäst behövs. Det andra är en ovilja till förändring som drabbar alla system som det har gått bra för under en längre tid.
– Mätningar på populationsnivå visar att vi ligger bra till i internationella jämförelser. Sverige tillhör en grupp nationer som kämpar med varann om att vara bäst i världen på att bota sjukdomar och undvika onödig död. Problemet är bara att eftersom vi har haft bra resultat så tvekar vi också att förändra saker.
Hans Winberg är övertygad om att enkla, flexibla lösningar kan vara mördande effektiva för att ändra ett tungrott, överadministrerat system.
– Låt mig ta ett exempel där man sökte en idé för att förbättra diabetessjukvården. Ett dyrt och komplicerat förslag var att flytta ut fler specialister till primärvården. Ett annat, mycket billigare förslag var att utnyttja den bemannade telefonväxel som redan fanns på endokrinologen och som fick ganska lite samtal. Genom att helt enkelt sprida numret i primärvården kunde man ge allmänläkarna möjlighet att ringa upp under pågående patientbesök för att få hjälp av en diabetesspecialist.
Just kommunikation spelar en nyckelroll i en effektiv sjukvård – och här är de enkla lösningarna ofta de bästa.
– När en allmänläkare kontaktar en specialist via remiss kan det lätt leda till ett tiotal stumma brevkontakter, där patienten måste vänta i veckor – kanske månader. I många fall hade en sådan kommunikationsprocess kunna ersättas av ett enkelt telefonsamtal. Här har vi ett stort effektivitetsläckage och istället för att bara prata med varann på enklaste sätt bygger man upp stora administrativa apparater. Resultatet blir inte bara att det går långsammare – det ger också lägre kvalitet på vården.
Hans Winberg tror att många problem kommer att lösas av digitaliseringen. Men då gäller det att man förstår dess kraft och hur den ska tämjas.
– Digitaliseringen är en omvälvande teknologi som omvandlar vårt samhälle i grunden och snabbt gör tidigare lösningar otidsenliga och oanvändbara. Detta att den börjar ge resultat är en oerhört stark motor till förändring. Desto fler genombrott, desto mer uppenbart blir det att saker och ting kan göras på andra sätt och att utfallet blir bättre. Tekniken är också en drivkraft bakom alltmer skräddarsydda behandlingar inom exempelvis cancerområdet.
Hans Winberg kan bekymra sig över är hur man skapar ett system som kan erbjuda jämlik vård till alla. De så kallade nätläkarna har till exempel visat hur snabbt det kan gå när en bra lösning som erbjuder patienterna snabbare hjälp kan skapa villervalla i den befintliga strukturen.
– Alla aktörer måste inse att en stor transformation håller på att ske, vi rör oss från ett gammalt läge till ett nytt läge och det måste alla förhålla sig till. Det kommer inte bara innebära en förskjutning av resurser, utan även en förskjutning av makten.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.