Klasskarta över staden

Björn Strander är överläkare vid Regionalt cancercentrum Väst och ordförande i den nationella gruppen för cervixcancerprevention vid Regionala cancercentrum i samverkan. Han har i 25 år arbetat med livmoderhalscancerprevention och sett de tydliga socioekonomiska skillnader som finns.

– Redan 2001 började vi upprätta en databas som bland annat kunde visa hur deltagande i screening skiljde sig åt mellan de olika stadsdelarna i Göteborg. Vi såg att det fanns hisnande skillnader mellan välbärgade och socialt belastade områden. Det blev som en klasskarta över staden, säger han. Det var väldigt tydligt att det krävdes särskilda insatser för att locka fler kvinnor ur de svaga grupperna till provtagningen.

Ett förändringsarbete påbörjades 

Insikten ledde till ett aktivt förändringsarbete för hur rutinerna i samband med kallelse till screening utformades. Språket i de skriftliga kallelserna anpassades, ambassadörer ur kvinnornas egen kulturella grupp rekryterades för att sprida kunskap om vikten av att testa sig, alla erbjöds ta med en vän till provtagningen, etc. 

– Effekten lät inte vänta på sig, säger Björn Strander. Vi har sett en bestående ökning av antalet kvinnor som kommer till mottagningarna. Budskapet har nått fram och fått fäste.

Brist på tillit till vården

Det finns förstås många orsaker till de stora skillnaderna i deltagande i screening mellan de socioekonomiska grupperna. Men en sak som sticker ut i de undersökningar som gjorts är bristen på tillit till de offentliga samhällsinstitutionerna som exempelvis vården.

– För många år sedan gick kvinnor och tog prover utan att egentligen veta varför. Blev man kallad till en undersökning så gick man. Det fanns en grundläggande tillit i den personliga relationen med offentligheten. Den är betydligt svagare i dag, särskilt i de mer utsatta socioekonomiska grupperna, säger Björn Strander.

Björn Strander, överläkare

Hälsoklyftorna ökar 

Samtidigt ökar hälsomedvetandet i de högre socioekonomiska grupperna och det individuella tänkandet blir starkare. Det bidrar till de ökande klyftorna mellan grupperna som inte varit så stora sedan efterkrigstiden.

– Det är lätt att bli uppgiven i det dagliga arbetet och skylla på samhällsutvecklingen, starka krafter som drar åt fel håll, ökande segregation och så vidare. Men det går inte bara att rycka på axlarna och inte göra något. Det går att förändra saker till det bättre, säger Björn Strander. Man får börja i det lilla och göra så mycket man kan. Med rätt stöd från politiskt håll och från sjukvårdshuvudmännen kan man åstadkomma ganska mycket.

Viktigt att öka kunskapen 

När det gäller ambitionen att locka fler kvinnor ur de svagare socioekonomiska grupperna till livmoderhalscancerscreening handlar det om att skapa kanaler och metoder som verkligen når fram med budskapet.

– Ett jämlikt erbjudande ska inte utformas på samma sätt för alla. Det måste se olika ut beroende på vem man vänder sig till. Det kan handla om olika utbildningsnivå, kulturella skillnader eller rent logistiska förutsättningar för att komma till en provtagning. Vi har visat att det går att förändra verkligheten genom att bland annat engagera tongivande personer i vissa grupper. Men man måste också bygga de rätta systemen för uppföljning och fördjupad kunskap, säger Björn Strander.