Webbinarier och konferenser
Hitta rätt direkt
Vi vill dela med oss av kunskap som kan vara av nytta för alla som arbetar med cancer och palliativ vård och ibland gör vi det i form av konferenser och webbinarier. Efter varje event publiceras mycket av det presenterade materialet här på sidan.
Möjlighet att leva väl – konferenser om omvårdnadsforskning
Idag vet vi hur stor betydelse god omvårdnad har för att skapa bästa möjliga förutsättningar för livskvalitet både under och efter en cancerbehandling. Den som till allra största del utförs av de som är nära patienten, sjuksköterskor.
Till de två kommande konferenserna nedan, går det bra att söka pengar för resa till och från konferensen. Detta är ett unikt erbjudande och gäller endast lokala resor med tåg eller buss.
I ansöknings-formuläret står att din chef behöver skriva en motivering, men det gäller inte dessa två konferenser. Det enda som krävs är att din chef signerar ansökan med Bank-ID innan den kan skickas in.
Kommande: Konferens om omvårdnadsforskning - Uppsala
25 november 2024 arrangerar vi en heldagskonferens om omvårdnadsforskning i cancer och palliativ vård, den här gången i Uppsala. Du som är sjuksköterska och forskar eller är kliniskt verksam inom cancer- och palliativ vård i Uppsala eller intilliggande regioner och kommuner är hjärtligt välkommen!
Kommande: Konferens om omvårdnadsforskning - Lund
4 december 2024 arrangerar vi en heldagskonferens om omvårdnadsforskning i cancer och palliativ palliativ vård, den här gången i Lund. Du som är sjuksköterska och forskar eller är kliniskt verksam inom cancer- och palliativ vård i Södra regionen och kommuner är hjärtligt välkommen! Konferensen görs i samarbete med Skånes University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).
Tidigare: Konferens om omvårdnadsforskning – Stockholm
Under 2023 anordnade vi en konferens i Stockholm med temat omvårdnadsforskning för sjuksköterskor inom onkologi och palliativ vård.
Levnadsvanor och primär cancerprevention
Varje år får över 15 000 människor i Sverige en cancerdiagnos till följd av påverkbara riskfaktorer som till stor del handlar om våra levnadsvanor. De här korta filmerna ger dig som arbetar inom primärvården en kort introduktion till levnadsvanor och cancer, baserad på den Europeiska kodexen mot cancer.
Introduktion
Välkommen till den här miniutbildningen om levnadsvanor som primärprevention för cancer.
Rökning
Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer. Att inte röka är därför det bästa sättet att minska sin risk att få cancer.
Alkohol
Alkohol orsakar cancer, framförallt i de organ den passerar på sin väg genom kroppen men också bröstcancer.
Fysisk aktivitet
I de flesta delar av världen blir folk allt mer fysiskt inaktiva och stillasittande. Fysisk aktivitet skyddar i sig mot flertalet cancerformer men skyddar också mot viktuppgång och gör det lättare att hålla en hälsosam vikt.
Matvanor
Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer och även för andra vanliga sjukdomar och tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes samt övervikt och fetma.
Hälsosam vikt
Mer än hälften av landets vuxna befolkning beräknas i dag ha övervikt eller fetma. För att minska sin risk för cancer är det viktigt att sträva efter att hålla en hälsosam vikt under hela livet.
Solvanor
Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudcancer. Antalet fall av hudcancer har ökat på senare år. Sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.
Avslutning
Vi sammanfattar och hoppas du har fått med dig kunskap om hur du på ett tryggt sätt kan prata om levnadsvanor och cancer i din profession.
Om utbildningens utformning och innehåll
Cancerfonden tillsammans med RCC, Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Fysioterapeuterna och Dietisternas riksförbund är ansvariga för framtagandet av informationsfilmerna.
Arbetet har delvis tagits fram med hjälp av Socialstyrelsens stöd för implementeringen av de nationella riktlinjerna för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.
Vetenskaplig granskning
- Katarina Bälter, docent Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet
- Peter Allebeck, professor i socialmedicin och överläkare, Karolinska Institutet
- Helene Rundqvist, PhD Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
- Ingrid Larsson,näringsfysiolog och docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset
- Jenny Vinglid, generalsekreterare vid Riksförbundet HOBS – Hälsa oberoende av storlek
Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor prevention och behandling
Referenser
Tobak
Waziry R, Jawad M, Ballout RA, Al Akel M, Akl EA. The effects of waterpipe tobacco smoking on health outcomes: an updated systematic review and meta-analysis. Int J Epidemiol. 2017 Feb 1;46(1):32-43. doi: 10.1093/ije/dyw021. PMID: 27075769
Jacob P 3rd, Abu Raddaha AH, Dempsey D, Havel C, Peng M, Yu L, et al. (2013). Comparison of nicotine and carcino[1]gen exposure with water pipe and cigarette smoking. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 22(5):765–72. https:// doi.org/10.1158/1055-9965.EPI-12-1422
Vattenpipa - rök utan risk? Statens Folkhälsoinstitut 2010
Helserisiko ved snus - FHI (Health risks from snus use, versjon 2), Folkehelseinstituttet (Norwegian Institute of Public Health), 2019
Snusbruk och hälsorisker, Folkhälsomyndigheten
World Cancer Report 2020
Tobak och liknande produkter, Folkhälsomyndigheten
Tobaksberoende, Läkemedelsboken
Faktamaterial arkiv, Tobaksfakta
Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2004 Biologiska och medicinska effekter av tobaksrök Per Haglind admin-1540-4300-1-ce (1).pdf
Tobacco, WHO
Alkohol
Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Socialstyrelsens kunskapsguide
Allebeck P, Andreasson S, Wåhlin S, Ramstedt M, Gripenberg J, Damström-Thakker K, Heinemans N. Alkoholkonsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2018. Rapport 2018:1.
Wild CP, Weiderpass E, Stewart BW, editors (2020). World Cancer Report: Cancer Research for Cancer Prevention. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Available from: http://publications.iarc.fr/586 Licence: CC BY-NC-ND 3.0 IGO
Calvert CM, Toomey T, Jones-Webb R. Are people aware of the link between alcohol and different types of Cancer? BMC Public Health. 2021;21(1):734
Rumgay H, Murphy N, Ferrari P, Soerjomataram I. Alcohol and Cancer: Epidemiology and Biological Mechanisms. Nutrients. 2021;13(9).
För patienter:
Fysisk aktivitet
Physical Activity Guidelines Advisory Committee. Physical Activity Guidelines Advisory Committee Report. Washington. DC: US Department of Health and Human Services; 2018
Patel AV, Friedenreich CM, Moore SC, et al. American College of Sports Medicine roundtable report of physical activity, sedentary behavior, and cancer prevention and control. Med Sci Sports Exerc. 2019;51:2391- 402
Daily Movement Pattern and Fulfilment of Physical Activity Recommendations in Swedish Middle-Aged Adults: The SCAPIS Pilot Study, Elin Ekblom-Bak
Hojman P, Gehl J, Cristensen JF, et al. Molecular mechanisms linking exercise to cancer prevention and treatment. Cell Metab. 2018;27:10-21
Friedenreich CM, Shaw E, Neilson HK, et al. Epidemiology and biology of physical activity and cancer recurrence. J Mol Med (Berl) 2017
Kyu HH, Bachman VF, Alexander LT, et al. Physical Activity and risk of breast cancer, colon cancer, diabetes, ischemic heart disease and ischemic stroke events: systematic review and dose response meta-analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. BMJ 2016;354:i3857
Matvanor
WCRF/AICR (2018). Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. Continuous Update Project Expert Report . Hämtad 2021-09-07 från: https://www.wcrf.org/dietandcancer
World Cancer Report: Cancer Research for Cancer Prevention. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Hämtad 2021-09-07 från: https://publications.iarc.fr/Non-Series-Publications/World-Cancer-Reports/World-Cancer-Report-Cancer-Research-For-Cancer-Prevention-2020
O’Flanagan CH, Bowers LW, Hursting SD. A weighty problem: metabolic perturbations and the obesity-cancer link. Hormone Molecular Biology and Clinical Investigation. 01 augusti 2015;23(2):47–57
Fridhammar A., Hofmarcher T., Persson S. (2020). Cancer i Sverige - hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer? (Rapportnr: 2020:9). Lund: IHE. Hämtad 2021-09-07 från: https://static-files.cancerfonden.se/IHE%20rapport%202020_9_.pdf
Wild CP, Weiderpass E, Stewart BW, editors (2020). World Cancer Report: Cancer Research for Cancer Prevention. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Hämtad 2021-09-07 från: https://publications.iarc.fr/Non-Series-Publications/World-Cancer-Reports/World-Cancer-Report-Cancer-Research-For-Cancer-Prevention-2020
Solvanor
Regionala cancercentrum i samverkan: Hudcancer
Nationellt vårdprogram Skivepitelcancer
Nationellt vårdprogram Malignt melanom
Fridhammar, A., Hofmarcher, T. & Persson, S (2020). Cancer i Sverige- Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?
Pernemalm, P. & Danielsson, J. (2020). Sveriges solvanor 2020
Mat och cancer
Varje år drabbas 60 000 personer i Sverige av cancer. En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat genom en hälsosam kost.
En föreläsningsserie i fyra delar
Media och kokböcker översköljer oss med olika dieter och hälsoråd för att leva längre och undvika sjukdomar. Men vilka råd bör man lyssna på och vilka kan man bortse ifrån? Vad finns det i dag för stöd i forskningen kring kopplingen mellan kost och cancer? Vilka verktyg kan hjälpa oss att äta hälsosammare?
Här reder vi ut frågetecken tillsammans med forskare och experter inom området.
1. Hur hänger mat och cancer ihop?
Katarina berättar om vilka mekanismer som tros ligga bakom kopplingen mellan matvanor och cancer samt svarar på varför det är så svårt att forska om mat.
Föreläsare: Katarina Bälter, forskare, Mälardalens högskola.
2. Matvanor som minskar risken för cancer
Charlotta Rubin ger tio rekommendationer kring matvanor, vikt och fysisk aktivitet för minskad cancerrisk baserad på ledande forskning.
Föreläsare: Charlotta Rubin, leg dietist och folkhälsovetare, Dietisternas Riksförbund.
3. Sant och falskt om mat och cancer
Hur vet man om ”larmrapporten” är något att lita på? Göder socker cancerceller? Maiju reder ut myter kring mat och cancer och lär oss hur vi bättre kan navigera i kostrådsdjungeln.
Föreläsare: Maiju Wetterhall, leg dietist och sakkunnig, Cancerfonden.
4. Nudging – hur kan man knuffas mot hälsosammare val?
Vad är nudging och vad har det med matvanor att göra? Samuel berättar om den senaste forskningen kring hälsonudgar och hur dessa kan underlätta för individ och samhälle att bli hälsosammare.
Föreläsare: Samuel Salzer, beteendestrateg.
Nutrition vid cancerbehandling
I mars 2021 anordnade vi en heldag med föreläsningar om kost under och efter cancerbehandling för personal inom vården som möter patienter med cancer. Frågorna om vilken mat som är den bästa för personer med cancer är många och budskapen motstridiga. Det kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten.
I de här föreläsningarna fokuserar vi på nutrition under och efter cancerbehandling, för att reda ut vad forskningen säger och sticka hål på de vanligaste myterna.
1. Nutritionens viktiga roll under cancerbehandling
Föreläsare: Klas Kärre, professor i molekylär immunologi, Karolinska institutet.
2. En patients perspektiv: Matens betydelse för mig.
Föreläsare: Olof Reisenfeld
3. Cancer utan risk för undernäring
Föreläsare: Charlotta Rubin, leg. dietist och folkhälsovetare, Karolinska universitetssjukhuset
4. Cancer och ätsvårigheter
Föreläsare: Karin Jontell, leg. dietist, Akademiska sjukhuset
5. Alkohol och cancerbehandling
Föreläsare: Sölvi Vejby, onkologisjuksköterska och doktorand, Akademiska sjukhuset.
6. Antioxidanter och cancerbehandling
Föreläsare: Martin Bergö, professor i molekylärmedicin, Göteborg universitet
7. Alternativ, komplementär och integrativmedicin inom cancervården
Föreläsare: Kathrin Wode, överläkare i onkologi och verksamhetsutvecklare RCC Stockholm Gotland
8. From Fad Diets to Therapeutic Applications
Föresläsare: Suzanne Dixon, leg. dietist med master i epidemiologi och nutritionsvetenskap (Portland, Oregon, USA)
Föreläsningarna gjordes i samarbete med Dietisternas Riksförbund – projektet Mat och Cancer, Nutritionsrådet – Akademiska sjukhuset och Regionalt Cancercentrum (RCC) Mellansverige
Hittade du informationen du sökte?
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
