Fakta
- Meningiom är oftast en godartad hjärntumör.
- Meningiom delas in i grad 1-3 beroende på hur tumören växer.
- Eftersom meningiom oftast är en godartad tumör är prognosen för de flesta god.
Meningiom är tumörer som växer i de skyddande hinnor som finns runt hjärnan och ryggmärgen. Oftast är tumörerna godartade, men i en till tre procent av fallen kan meningiomet vara cancer.
Granskad av: Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet
Meningiom är en tumörsjukdom som börjar i någon av de tre hinnor som omsluter hjärnan och ryggmärgen. På latin heter de meninges.
Vanligtvis uppstår tumören i den mellersta hjärnhinnan som kallas spindelvävshinnan, arachnoidea.
Ett fel uppstår i celler i hjärnhinnan som gör att de börjar föröka sig i högre takt än normalt och till slut bildas en klump av celler, en tumör.
Meningiom är oftast en godartad hjärntumör. Det betyder att den växer långsamt och bara på den plats där den började utvecklas. Ungefär tio procent av meningiomen växer snabbt och i en-tre procent av fallen är meningiomet en elakartad cancer.
Varje år hittas ungefär 450 fall av meningiom. De flesta som drabbas är äldre, medianåldern ligger på cirka 65 år. Två av tre som drabbas är kvinnor.
Av alla tumörer som drabbar hjärnan och ryggmärgen är ungefär en tredjedel meningiom.
Symtomen varierar beroende på var tumören sitter och hur stor den är. Eftersom meningiom oftast växer långsamt ger sjukdomen till en början få eller inga symtom alls och under en lång tid kan ibland endast diffusa psykiska symtom ses.
Meningiomen kan därför vara ganska stora när de ger symtom och upptäcks. Ibland upptäcks de av en slump i samband med att man röntgar huvudet av någon annan anledning.
Läs mer om symtom vid hjärntumör
Precis som vid andra typer av hjärntumörer används i första hand magnetkameraundersökning och ibland datortomografi för att kunna ställa en diagnos.
Vid en magnetkameraundersökning får du ligga på en brits med huvudet i en cirkelformad öppning i apparaten.
Med hjälp av magnetfält kan en dator ta fram tydliga bilder av hjärna, ryggmärg och hjärnhinnorna.
Undersökningen görs med kontrastvätska.
CT-angiografi eller MR-angiografi är en datotomografi eller magnetkameraundersökning där man med hjälp av kontrastmedel undersöker blodkärlen nära tumören. Det kan hjälpa till att se hur tumören sitter i relation till kärlen, vilket kan vara viktigt inför en behandling.
Tumörer av typen meningiom har i de flesta fall fler somatostatinreceptorer (mottagare) på ytan av cellerna. Somatostatin är ett naturligt hormon i kroppen som hämmar utsöndringen av andra hormoner.
Genom att spruta in somatostatin kopplat till ett radioaktivt spårämne går det att bedöma om tumören är ett meningiom eller någon annan form av tumör.
Vid meningiom samlas mer somatostatin i tumören som tack vare radioaktiviteten syns på röntgenbilden.
Från tumörer som inte ska opereras tas en biopsi, ett vävnadsprov, om diagnosen är oklar. Då borrar man ett hål i skallbenet och går in med en tunn nål och suger ut celler för att skicka för analys hos patologen.
Meningiom delas in i grad 1-3 beroende på hur tumören växer (om den finns bara i hinnorna eller om den också växer in i hjärnan, ryggmärgen eller skallben), hur cellerna ser ut och vilka genetiska förändringar som finns i tumören.
Behandlingsalternativen vid meningiom är
Vilken metod som väljs beror på tumörens storlek och utbredning, symtom, den drabbades ålder, allmäntillstånd och eventuellt andra sjukdomar.
När tumören är liten (oftast mindre än tre cm) och inte ger några symtom är observation det man väljer i första hand. Även för äldre personer med lite större tumörer kan observation vara det som väljs.
Observationen görs genom regelbundna läkarbesök och röntgenundersökningar.
Ett litet meningiom som inte ger några symtom växer ungefär 0,2-0,4 millimeter per år. Generellt tar det fem år innan ett meningiom som är mindre än två centimeter har vuxit så mycket att det ger symtom.
Om meningiomet inte ökar i storlek och inte har gett några symtom avslutas kontrollerna efter tio år.
För meningiom som ger symtom är operation den behandling som oftast väljs. Det finns saker som kan tala för en operation och saker som kan göra att det är tveksamt om operation är det bästa valet.
Saker som talar för operation
Saker som talar emot operation
Strålbehandling kan väljas som första behandling om tumören sitter illa till och en operation kan bli svår att genomföra. Strålbehandling kan också sättas in om personens allmäntillstånd gör att en operation inte är lämplig.
Strålbehandling kan också utföras som komplement till en operation för att få bort eventuella cancerceller som kan finnas kvar efter operationen.
Om meningiomet kommer tillbaka är det bästa att göra en ny operation om det är möjligt.
Hos de som inte har strålbehandlats tidigare i området där tumören sitter kan strålning vara ett behandlingsalternativ.
Det finns i dag inga läkemedel som har visat sig fungera mot meningiom.
Eftersom meningiom oftast är en godartad tumör är prognosen för de flesta god. Många kan leva ett liv med bra livskvalitet även efter en operation.
Prognosen påverkas av tumörens egenskaper som till exempel tillväxttakt, hur tumören växer (om den går att få bort helt), den sjukas ålder och allmäntillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.