Av Martina Gadd
2 oktober 2010
Mitt namn är Martina Gadd och när jag var nio år hände det något fruktansvärt, min stora trygghet här i livet blev allvarligt sjuk i bröstcancer. Denna person var min mamma. Hon opererade bort bröstet och blev efter fem år friskförklarad. När det hade gått åtta år så blev mamma allt tröttare och orkade knappt ingenting. Vi alla i hennes närhet såg att det var något som inte stämde, mamma som alltid varit den starka blev sjuk igen. Denna gång hade cancern spridit sig till lungorna. Ytterligare en fruktansvärd tid följdes av oro och förtvivlan för att min älskade lilla mamma kanske inte skulle överleva. Metastaterna minskade dock genom flera sorters tabletter och sprutor. Slutligen efter flera år blev kroppen immun mot behandlingarna och år 2008 började hon med cytostatika, som visade sig vara effektivt. Mamma är kroniskt sjuk i cancer, men tack vare forskning kan hon leva ett drägligt liv. Varje gång mamma ska göra datortomografi, som görs mellan 3 – 4 månaders intervaller, finns det en ständig oro. Vi ser dock hoppfullt på mammas sjukdom tack vare forskningen och hennes kämpaglöd. Det är forskningens förtjänst att min mamma lever och jag vill uppmana alla att ge ett bidrag. Nästa gång kan det vara din mamma, syster eller flickvän som kan drabbas/ Martina Gadd, Karlskrona.