Vården av prostatacancerpatienter har varit mycket omdiskuterad de senaste åren. Mycket av debatten har handlat om de långa väntetider som kännetecknar handläggningen av diagnosen. När de standardiserade vårdförloppen (SVF) infördes tändes ett hopp om en snabbare process genom vårdkedjan. Så har det inte blivit. Visserligen har väntetiderna kortats något men inte alls i den omfattning som det var tänkt.
Arbetet med att korta medicinskt omotiverade väntetider måste fortsätta med full kraft. Samtidigt finns det mycket positivt i prostatacancervårdens utveckling de senaste åren. Effektivare läkemedel och utvecklade behandlingsmetoder bidrar till ökad överlevnad och bättre livskvalitet för patienterna. De öppna jämförelserna i kvalitetsregistret har lett till en mer harmoniserad vård över hela landet.
Som alltid finns dock mycket kvar att göra. Fler regioner ligger under än över målen för de flesta av indikatorerna, vilket är ett tydligt tecken på att alla patienter inte får den bästa tänkbara vården.
Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion råder relativt stora skillnader mellan regionerna, vilket inte är så konstigt med tanke på att det ingår hela sju regioner i sjukvårdsregionen. Flera av dem ligger högt i måluppfyllelse medan andra ofta återfinns i den nedre delen av jämförelsen. Men alla når målet för någon av indikatorerna. Bäst går det för Värmland och Gävleborg når fyra av målen för de sju indikatorer som ingår i denna kartläggning. Uppsala når tre och Dalarna två. Södermanland, Västmanland och Örebro når inget av målen.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och utgör 30 procent av cancerfallen hos män. De senaste tio åren har det skett en årlig minskning av antalet prostatacancerfall med 0,7 procent. Sjuk-domen är vanligast hos äldre män och av de
10 288 män som fick ett prostatacancerbesked år 2017 var drygt 70 procent 65 år eller äldre. Drygt 100 fall inträffade hos män som ännu inte fyllt 50 år. Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av, 2 345 män avled år 2017.
Denna indikator visar antal dagar i median som patienterna behöver vänta från utfärdande av remiss till operation som första behandling. Målet i kvalitetsregistret är satt till 61 dagar. Södermanland ligger bäst till i sjukvårdsregionen med 105 dagars väntan.
I Västmanland får patienterna vänta 125,5, i Värmland 133, i Örebro 152 i Uppsala 178 och i Dalarna 198 dagar, alltså cirka 4,5 månader längre än det uppsatta målet. För Gävleborg saknas uppgifter.
Antal dagar i median som patienterna behöver vänta från utfärdande av remiss till hormonbehandling inför strålbehandling som första behandling. Målet är 50 dagar. Av sjukvårdsregionens regioner ligger Värmland och Örebro relativt bra till med 59 respektive 60,5 dagar. Uppsala når 80 dagar, Södermanland 81, Västmanland 92 och Gävleborg 101,5 dagar. För Dalarna saknas uppgift.
MÅL 50 DAGAR
RIKET 90 DAGAR
Andel män med prostatacancer som tilldelats kontaktsjuksköterska. Enligt målet ska 90 procent av patienterna ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. Högst i sjukvårdsregionen når Värmland med 98 procent. Både Västmanland och Uppsala når över målet med 96 respektive 94 procent. Gävleborg ligger på målet med 90 procent.Södermanland når 86 procent. Örebro når 70 procent medan Dalarna ligger lägst i landet med endast 55 procent.
MÅL 90%
RIKET 85%
Andel män i gruppen med prostatacancer med låg risk som kontrolleras med aktiv monitorering. Här är målet satt till att 95 procent av patienterna ska hanteras enligt denna metod. En handfull av landets regioner når målet, Dalarna är bäst i landet med 100 procent. Uppsala är inte långt efter med 96 procent. Södermanland och Värmland ligger inte långt ifrån målet med 94 respektive 93 procent. Västmanland har 91 procent, Örebro 87 och Gävleborg 85 procent.
MÅL 95%
RIKET 92%
Andel män i gruppen med högrisk prostatacancer som genomgått skelettundersökning. Här är spridning mellan regionerna relativt stor. Målet är satt till att 90 procent av patienterna ska skelettundersökas. Värmland är bäst i hela landet med en 100-procentig täckning. Även Gävleborg och Dalarna 97 procent samt Uppsala 91 procent når målet. Södermanland ligger precis på genomsnittet i riket med 84 procent. Västmanland och Örebro når inte lika högt med 84 respektive 82 procent.
MÅL 90%
RIKET 84%
Andel patienter som handläggs vid multidiscip-linär konferens (MDK). Inom denna indikator råder stor spridning mellan regionerna. Målet är satt till att 80 procent ska handläggas med MDK. En handfull regioner i landet når målet. I sjukvårdsregionen klarar sig Värmland bäst med 97 procent, Gävleborg når 95 procent och Södermanland 87 procent. Dalarna och Örebro ligger över riksgenomsnittet med 75 respektive 72 procent. Västmanland når 68 procent och Uppsala 67.
MÅL 80%
RIKET 70%
Andel män med lokaliserad högrisk prostatacancer som fått kurativt syftande första behandling. Målet är satt till att 90 procent av patienterna i denna grupp, som är 75 år eller yngre, ska få kurativt syftande behandling. Gävleborg och Värmland når målet med 94 respektive 91 procent. Uppsala och Örebro ligger strax under målnivån med 87 respektive 86 procent. Västmanland når 83 procent. Södermanland och Dalarna når 71 respektive 70 procent.
Kalmar | 96 % |
Gävleborg | 94 % |
Kronoberg | 93 % |
Norrbotten | 93 % |
Värmland | 91 % |
Blekinge | 91 % |
MÅL | 90 % |
Västerbotten | 89 % |
Jämtland Härjedalen | 87 % |
Stockholm | 87 % |
Uppsala | 87 % |
Örebro | 86 % |
RIKET | 84 % |
Östergötland | 83 % |
Halland | 83 % |
Västmanland | 83 % |
Jönköping | 83 % |
Västra Götaland | 77 % |
Skåne | 77 % |
Västernorrland | 71 % |
Södermanland | 71 % |
Dalarna | 70 % |
Gotland | – |
Källor:
Nationella prostatacancerregistret, NPCR 2017
Statistik om nyupptäckta cancerfall, Socialstyrelsen 2018
Cancer i siffror 2018, Cancerfonden, Socialstyrelsen 2018
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.