Vården av prostatacancerpatienter har varit mycket omdiskuterad de senaste åren. Mycket av debatten har handlat om de långa väntetider som kännetecknar handläggningen av diagnosen. När de standardiserade vårdförloppen (SVF) infördes tändes ett hopp om en snabbare process genom vårdkedjan. Så har det inte blivit. Visserligen har väntetiderna kortats något men inte alls i den omfattning som det var tänkt.
Arbetet med att korta medicinskt omotiverade väntetider måste fortsätta med full kraft. Samtidigt finns det mycket positivt i prostatacancervårdens utveckling de senaste åren. Effektivare läkemedel och utvecklade behandlingsmetoder bidrar till ökad överlevnad och bättre livskvalitet för patienterna. De öppna jämförelserna i kvalitetsregistret har lett till en mer harmoniserad vård över hela landet.
Som alltid finns dock mycket kvar att göra. Fler regioner ligger under än över målen för de flesta av indikatorerna, vilket är ett tydligt tecken på att alla patienter inte får den bästa tänkbara vården.
Inom Norra sjukvårdsregionen råder relativt små skillnader mellan regionerna. Problemet är snarare att de ofta återfinns i de lägre skikten vid en nationell jämförelse. Bäst går det för Jämtland Härjedalen och Norrbotten som når två av målen för sju kvalitetsindikatorer som ingår i denna kartläggning. Västerbotten och Västernorrland når inget av målen.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och utgör 30 procent av cancerfallen hos män. De senaste tio åren har det skett en årlig minskning av antalet prostatacancerfall med 0,7 procent. Sjuk-domen är vanligast hos äldre män och av de
10 288 män som fick ett prostatacancerbesked år 2017 var drygt 70 procent 65 år eller äldre. Drygt 100 fall inträffade hos män som ännu inte fyllt 50 år. Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av, 2 345 män avled år 2017.
Antal dagar i median som patienterna behöver vänta från utfärdande av remiss till operation som första behandling. Målet i kvalitetsregistret är satt till 61 dagar. Ingen region är nära att nå målet. Västernorrland ligger bäst till med 123 dagars väntan. I Västerbotten får patienterna vänta 213 dagar, alltså cirka fem månader längre än målet, vilket är den längsta väntetiden i hela landet. För Jämtland Härjedalen och Norrbotten saknas uppgifter.
Antal dagar i median som patienterna behöver vänta från utfärdande av remiss till hormonbehandling inför strålbehandling som första behandling. Målet är 50 dagar. Av Norra sjukvårdsregionens regioner klarar sig
Västernorrland bäst med 73 dagars väntan. I Västerbotten är väntetiden 113 dagar, den längsta väntetiden i landet. För Jämtland Härjedalen och Norrbotten saknas uppgifter.
MÅL 50 DAGAR
RIKET 90 DAGAR
Andel män med prostatacancer som tilldelats kontaktsjuksköterska. Enligt målet ska 90 procent av patienterna ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. Högst av Norra sjukvårdsregionens regioner når Jämtland Härjedalen med 94 procent, vilket är över målet för indikatorn. Övriga tre regioner ligger under både mål och riksgenomsnitt. Västernorrland ligger på 83 procent, Västerbotten på 79 och Norrbotten på 74 procent.
MÅL 90%
RIKET 85%
Andel män i gruppen med prostatacancer med låg risk som kontrolleras med aktiv monitorering. Här är målet satt till att 95 procent av patienterna ska hanteras enligt denna metod. En handfull av landets regioner når målet, Västerbotten är nära målet med 94 procent. Jämtland Härjedalen ligger på riksgenomsnittet med 92 procent medan övriga två regioner Västernorrland och Norrbotten ligger en bra bit efter med 85 respektive 80 procent.
MÅL 95%
RIKET 92%
Andel män i gruppen med högrisk prostatacancer som genomgått skelettundersökning. Här är spridningen relativt stor mellan regionerna. Målet är satt till att 90 procent av patienterna ska skelettundersökas. Jämtland Härjedalen når målet med 96 procent. Norrbotten ligger inte långt efter med 90 procent och Västerbotten uppnår 84 procent, vilket är riksgenomsnittet. Västernorrland har lägst andel i landet med sina 72 procent.
MÅL 90%
RIKET 84%
Andel patienter som handläggs vid multidisciplinär konferens (MDK). Här råder stor spridning mellan regionerna. Målet är satt till att 80 procent ska handläggas med MDK. Inget av Norra sjukvårdsregionens regioner når målet. Bästa klarar sig Västernorrland med 75 procent. Övriga tre regioner ligger under riksgenomsnittet. Västerbotten på 66 procent, Norrbotten 63 procent och lägst andel i hela landet har Jämtland Härjedalen med 53 procent.
MÅL 80%
RIKET 70%
Andel män med lokaliserad högrisk prostatacancer som fått kurativt syftande första behandling. Målet är satt till att 90 procent av patienterna i denna grupp, som är 75 år eller yngre, ska få kurativt syftande behandling. Norrbotten når målet med 93 procent. Västerbotten och Jämtland Härjedalen ligger strax under målnivån med 89 procent. Västernorrland är en bit efter med 71 procent.
Kalmar | 96 % |
Gävleborg | 94 % |
Kronoberg | 93 % |
Norrbotten | 93 % |
Värmland | 91 % |
Blekinge | 91 % |
MÅL | 90 % |
Västerbotten | 89 % |
Jämtland Härjedalen | 87 % |
Stockholm | 87 % |
Uppsala | 87 % |
Örebro | 86 % |
RIKET | 84 % |
Östergötland | 83 % |
Halland | 83 % |
Västmanland | 83 % |
Jönköping | 83 % |
Västra Götaland | 77 % |
Skåne | 77 % |
Västernorrland | 71 % |
Södermanland | 71 % |
Dalarna | 70 % |
Gotland | – |
Källor:
Nationella prostatacancerregistret, NPCR 2017
Statistik om nyupptäckta cancerfall, Socialstyrelsen 2018
Cancer i siffror 2018, Cancerfonden, Socialstyrelsen 2018
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.