Nya behandlingar förändrar livet för lungcancerpatienter

Tack vare de senaste decenniernas forskning är situationen för lungcancerpatienter betydligt bättre i dag än för 15–20 år sedan. 

– För 20 år sedan fanns bara några enstaka preparat med cytostatika och den förväntade överlevnaden för patienter med spridd lungcancer var kort. Från 2009 började man upptäcka vilka genetiska förändringar som är drivande vid lungcancer och kunde hitta målinriktade behandlingar som går in och blockerar dessa förändringar.

Det berättar Simon Ekman, överläkare och professor i onkologi vid Karolinska Institutet och en av dem som varit med och bidragit till forskningsframstegen. 

Han samarbetar tätt med Janne Lehtiö, professor i proteomik, som kartlägger och analyserar det molekylära landskapet i tumörerna för att förstå vad som driver dem och hur de kan behandlas.   

Genombrottet kom för 15 år sedan 

Det första målstyrda läkemedlet kom för 15 år sedan. Det verkar mot en lungcancermutation i en gen som kallas EGFR. Sedan dessa har det gått fort.

– I dag har vi närmare tio målinriktade behandlingar som används i klinisk rutin med väldigt bra effekt. De flesta patienter svarar på behandlingarna och får både längre överlevnad och bättre livskvalitet. Från att ha haft en förväntad överlevnad på inte ens ett år är den nu flera år även vid spridd sjukdom, säger Simon Ekman.

Från att ha haft en förväntad överlevnad på inte ens ett år är den nu flera år även vid spridd sjukdom

Men alla lungcancertumörer drivs inte av enstaka genetiska förändringar som kan behandlas med målstyrda läkemedel. Omkring två tredjedelar av lungcancerfallen, bland annat de som ofta drabbar rökare, har en annan orsaksbakgrund. 

För dessa patienter krävs alternativa behandlingsformer, till exempel immunterapi, där man aktiverar det egna immunförsvaret mot tumörerna. 

– Även på immunterapiområdet har det skett en enorm utveckling de senaste åren, säger Simon Ekman. 

Vanligt att patienter utvecklar resistens 

En utmaning är att de flesta patienter utvecklar resistens mot behandlingarna efter en tid. Lungcancertumörerna hittar helt enkelt vägar runt läkemedlen som då slutar fungera. Det är bland annat här Simon Ekmans forskning kommer in. Ett av hans fokusområden är att försöka förhindra eller förebygga resistens.

– Vi gör olika molekylära analyser för att kunna gå in med åtgärder när resistensutvecklingen börjar dyka upp, eller ännu hellre kunna förebygga den, säger han. 

Det är väldigt spännande och ett forskningsområde som vi hoppas mycket på.

Bland annat har de identifierat en resistensmekanism vid målinriktade behandlingar mot mutationer i EGFR-genen, liksom för en gen som kallas ALK. I modellsystem har de kunnat slå ut resistensfaktorerna så att behandlingarna börjar fungera igen.

– I det projektet fokuserar vi på små molekyler som heter mikro-RNA och som reglerar aktiviteten i cellernas signalvägar. Om vi slår på dem kan vi återställa balansen och känsligheten för behandling. Det är väldigt spännande och ett forskningsområde som vi hoppas mycket på, säger Simon Ekman.

Kartlägger det molekylära landskapet i tumörerna 

Kollegan Janne Lehtiös forskning fokuserar på de små processerna i lungcancertumörerna. Hans forskningsområde proteomik innebär att man kartlägger och analyserar vad som händer i kroppen genom att undersöka det så kallade proteomet, alltså de proteiner som finns i cellerna eller organen.

Till skillnad från generna som är konstanta så varierar proteinerna beroende på hur omgivningen ser ut och kan vara helt olika i en och samma celltyp.

– Proteinerna formar ett biologiskt maskineri som får celler och vävnader att fungera. Om något förändras i den omgivande miljön förändras också proteinerna. När vi studerar en aggressiv tumör kan vi förstå vad som händer i den genom att titta på proteomet. 

– Med proteomik kan vi också studera alla läkemedelstargets, det vill säga de proteiner som är måltavlor för de moderna läkemedlen, säger Janne Lehtiö.  

Det långsiktiga målet med deras forskning är att kunna analysera tumörprover och plasmaprover från patienter för att bättre kunna välja mellan olika kombinationer av de läkemedel och behandlingar som finns tillgängliga.

– Vi vill förstå vad som driver sjukdomen, vad som får den att undkomma immunförsvaret och vad som finns i verktygslådan för att slå mot just den här specifika tumören, säger Janne Lehtiö.

För att kunna göra detta bygger de nu upp en biobank med tumörprover och blodprover från patienter som diagnosticeras med lungcancer i Stockholm och flera andra delar av landet. Proverna samlas in av forskningssjuksköterskor och lagras i frysar på Karolinska Institutet. 

“Redan inom fem år tror jag vi kan ha kombinationer av målstyrda läkemedel och immunterapi som är väldigt effektiva för många.” 

Artificiell intelligens ska koppla ihop data 

Ett annat spännande forskningsområde är användandet av artificiell intelligens för att koppla ihop olika datakällor och upptäcka mönster.

– Kan vi lägga ihop den molekylära datan med till exempel röntgenbilder och kliniska data från journaler, så kommer vi att lära oss väldigt mycket, säger Simon Ekman.

På sikt hoppas Simon Ekman och Janne Lehtiö att en stor del av lungcancerpatienterna ska kunna bli hjälpta genom olika kombinationer av behandlingar, som strålning, kirurgi, målstyrda läkemedel och immunterapi.

– Målet är att kunna göra en så bred kartläggning som möjligt av varje patient för att förstå hur den enskilda sjukdomen ser ut och hur vi ska kunna matcha den med rätt behandling, så kallad precisionsmedicin. Vi har kommit en bit på väg, även om vi har en del kvar, säger Simon Ekman. 

Med de nya behandlingarna hoppas de att man i framtiden ska kunna bota även patienter med spridd sjukdom.

– Redan inom fem år tror jag vi kan ha kombinationer av målstyrda läkemedel och immunterapi som är väldigt effektiva för många, säger Janne Lehtiö.

Mer om lungcancer:

Vad är nytt i forskningen om lungcancer? Digital kortföreläsning med cancerforskaren Maria Planck.

Målstyrda läkemedel har gett henne ett nytt liv >> (länk)