Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.
Läs mer om överlevnad och annan statistik för bukspottkörtelcancer
Orsaker till bukspottkörtelcancer
Det finns begränsad kunskap om vad som orsakar bukspottkörtelcancer. Den enda säkert bevisade riskfaktorn är rökning.
Enligt olika undersökningar löper rökare dubbelt så stor risk som icke-rökare att få sjukdomen.
Det finns också ärftliga faktorer som spelar roll.
Vid mutationer i bröstcancergenen BRCA2 ses en något ökad risk för att insjukna i bukspottkörtelcancer.
Det finns familjer med mutationer i en gen som heter CDKN2A som ger en betydligt ökad risk för bukspottkörtelcancer. De som bär på den ärftliga mutationen erbjuds regelbundna röntgenkontroller av bukspottkörteln i förebyggande syfte.
Ärftliga faktorer behöver undersökas vidare i de fall när cancern drabbar någon vid mycket låg ålder och om det finns flera nära anhöriga (syskon, föräldrar och generationen före dem) som har haft sjukdomen.
Likartade sjukdomar
Det finns flera tumörsjukdomar som uppkommer runt bukspottkörtelhuvudet. De behandlas med operation på likartat sätt som bukspottkörtelcancer, men de har en mycket bättre prognos.
Till tumörsjukdomar runt bukspottkörtelhuvudet hör
- cancer i den del av gallgången som går genom bukspottkörteln
- tumörer vid gallgångens mynning i tolvfingertarmen (papilla Vateri)
- tumörer i tolvfingertarmen.
Utöver dem förekommer också tumörer i de hormonproducerande cellerna i bukspottkörteln. De ger helt andra symtom än bukspottkörtelns cancertumörer som utgår från enzymproducerande celler. De behandlas på helt andra sätt och har bättre prognos.
Det finns också en viss form av cystor i bukspottkörteln (mucinösa cystor och IPMN) som kan vara förstadier till cancer.
De opereras oftast inte bort direkt utan man följer dem med upprepade bildundersökningar och först om de växer rekommenderas operation.
Rehabilitering vid bukspottkörtelcancer
Redan när du får besked om att du har bukspottkörtelcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering så att du kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt, när behandlingen är klar.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering. Alla som har fått ett cancerbesked har rätt till en kontaktsjuksköterska.
Läs mer om cancerrehabilitering
Efterkontroll
När du är klar med din behandling kommer du att följas upp på den kirurgklinik som finns på det sjukhus som ligger närmast där du bor.
Du följs upp för att få den rehabilitering som du behöver. Direkt efter behandlingen är klar är det för tidigt för att kunna hitta tecken på återfall, spridning av sjukdomen eller en ny tumör.
Det första året träffar du läkaren var tredje till var sjätte månad och de följande åren görs en individuell plan för hur ofta ni ska ses.
Om läkaren misstänker återfall kan en datortomografi (skiktröntgen) göras. Efter tre till fem år är det din vårdcentral eller hälsocentral du kan vända dig till om behöver stöd eller uppföljning av besvär.
Det är viktigt att du får information om vart du ska vända dig om du får nya symtom som smärta i mellangärdet (området mellan bröstkorgen och magen) som strålar ut mot ryggen, får svårt att hålla vikten eller får diarréer.
Fler cancerdiagnoser i området kring magen
Vanliga frågor & svar
Vi har samlat vanliga frågor och svar om bukspottkörtelcancer. Till exempel vilka de vanligaste symtomen är, om man kan leva utan bukspottkörtel och hur sjukdomen känns.
Vanliga frågor & svar om bukspottkörtelcancer
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Podden Glöd: Hon letar spår av bukspottkörtelcancer – med cancerforskaren Malin Sund