Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Fler än 20 kvinnor insjuknar varje dag. Chansen att bli botad har ökat de senaste årtiondena vilket främst beror på att fler fall upptäcks tidigt men också på bättre behandlingsmetoder.
Granskad av: Niklas Loman, överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus
Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet eller i armhålan. Apelsinliknande hud på bröstet liksom indragningar i huden eller runt bröstvårtan kan också vara symtom på bröstcancer.
Andra symtom kan vara att bröstet känns större än vanligt och hårt.
Bröstcancer utvecklas i vävnaden i bröstet. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer. Den kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer.
I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna. Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande.
Det är vanligast att kvinnor drabbas av bröstcancer, men även män kan få bröstcancer.
Läs mer om statistik för bröstcancer
Vanliga symtom på bröstcancer är
Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.
Det allra vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet, men de flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar i brösten kan vara svullna bröstkörtlar eller knölar som bildas av normal bröstvävnad. Gå till en läkare och undersök brösten om du upptäcker en förändring.
Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de gett symtom.
Lär känna dina bröst i Bröstskolan
Ungefär två av tre bröstcancerfall bland kvinnor mellan 40 och 74 år upptäcks via screening.
För att en läkare säkert ska kunna ställa diagnos på bröstcancer brukar tre olika metoder användas för undersökningen: klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och finnålspunktion, cytologi.
Ofta behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos. Ibland kan magnetkameraundersökning bli aktuellt.
Fördjupning om undersökningarna:
Klinisk undersökning innebär bland annat att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen.
Mammografiundersökning (bröströntgen) och ibland även ultraljud görs för att upptäcka eventuell bröstcancer.
På röntgenbilden kan man med ganska stor säkerhet skilja ofarliga, godartade tumörer från elakartade cancertumörer.
Man kan även upptäcka tumörer som är så små att de ännu inte kan kännas.
I vissa fall, till exempel om kvinnan har mycket täta bröst, kan undersökningen kompletteras med magnetkameraundersökning.
Finnålspunktion innebär att man med en särskild spruta suger ut celler från den misstänkta tumören.
Cellerna undersöks sedan i mikroskop och på så sätt kan man avgöra om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring.
Ibland räcker det inte att suga ut celler från tumören utan man måste ta ett större prov, en så kallad mellan- eller grovnålsbiopsi.
I enstaka fall kan man bli tvungen att göra en mindre operation och ta ut en liten bit av bröstet för analys av en patolog i syfte att erhålla en säker diagnos.
Oftast går det inte att se på ett bröst om det finns en cancertumör. Ibland kan man känna tumören, men i flesta fall upptäcks den via röntgen. Här är en 3D-bild från mammografi som visar en cancertumör i bröstet.
Det finns fler olika former av bröstcancer. En del varianter växer mycket långsamt och andra växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan.
Med en punktion – ett prov – från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som
HER2 (human epidermal growth factor) är ett protein som kan finnas i större mängd på cancercellernas yta. Det gör att cellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
Läs mer om HER2-positiv bröstcancer
En trippelnegativ bröstcancer saknar både hormonkänslighet (ER och PR) och HER2.
Trippelnegativ bröstcancer är ofta mer aggressiv och har inte lika många behandlingsalternativ som de andra bröstcancerformerna.
Det beror på att det inte går att använda vare sig hormonell behandling eller HER2-antikroppar.
Läs mer om trippelnegativ bröstcancer
Inflammatorisk bröstcancer uppstår när cancercellerna blockerar lymfkärlen i anslutning till huden. Symtomen förväxlas ofta med en infektion.
Det är betydligt vanligare med infektioner i bröstet än en inflammatorisk bröstcancer. Den cancerformen är ganska ovanlig och drabbar framför allt yngre kvinnor.
Läs mer om inflammatorisk bröstcancer
Bröstcancer är en sjukdom där det kan skilja sig ganska mycket hur aggressiv den är och hur prognosen ser ut.
Efter analys av hormonkänslighet, närvaro av HER2, malignitetsgrad och tillväxttakt delas bröstcancer upp i:
Hormonkänslig, långsam tillväxt, låg malignitetsgrad
Hormonkänslig, men lägre andel progesteronreceptorer. Hög tillväxt och hög malignitetsgrad.
Gruppen kan delas upp i de som också är hormonkänsliga eller inte hormonkänsliga.
Saknar både hormonreceptorer och HER2.
Prognosen skiljer sig mellan grupperna där Luminal A har bäst prognos och den trippelnegativa cancern har den sämsta.
Få vår broschyr om bröstcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om bröstcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Bröstcancer behandlas främst med operation. Det blir dock allt vanligare att man förbehandlar brösttumören med cytostatika med eller utan antikroppar före operation.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Andra vanliga behandlingar som oftast ges efter operation är strålbehandling, hormonell behandling och/eller cytostatikabehandling. De behandlingarna ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka.
För en speciell typ av bröstcancer, HER2-positiv, är behandling med speciella antikroppar, till exempel Trastuzumab aktuell.
Olika behandlingar vid bröstcancer:
Den vanligaste operationen vid bröstcancer i dag innebär att endast den del av bröstet som innehåller tumören med omgivande vävnad opereras bort. Det kallas bröstbevarande kirurgi där den så kallade portvaktskörteln, sentinel node, identifieras och tas bort.
Portvaktakörteln analyseras noggrant och utfallet är vägledande för hur man ska behandla axillen. Detta gör man för för att kunna bedöma sjukdomens stadium och kunna erbjuda den bästa behandlingen.
I många fall behöver inte hela bröstet avlägsnas. Vid större tumörer och flera tumörer i bröstet, eller om kvinnan själv så önskar, tas dock hela bröstet bort.
Om en del av bröstet tas bort bör bröstet i de flesta fall strålbehandlas efter operation. Syftet är att oskadliggöra de små cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas i den del av bröstet som lämnats kvar.
Innan operation får du, om det behövs, träffa narkosläkare och genomgå en del rutinundersökningar. Operationen sker i narkos och brukar ta någon timme.
När du vaknar efter narkosen kan du känna dig trött och lite illamående. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont.
Du kan ha fått en plastslang under huden som samlar upp vätska från såret i en liten flaska. Detta kallas drän och tas bort efter någon eller några dagar.
Hur länge du stannar på sjukhuset efter operationen kan variera från att få gå hem direkt till ett par dygn.
Det vanligaste är att man några veckor efter operationen får komma på återbesök till kirurgen. Då får man besked om resultatet från den mikroskopiska analysen som gjorts av tumören.
Analysen visar
Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du mår, vilken typ av arbete du har och andra faktorer som kan ha betydelse för arbetsförmågan.
Ibland kan det någon vecka efter operationen bildas vätska, serom, under såret.
Det visar sig som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen och beror oftast på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som delats i samband med operationen.
För att få bort svullnaden kan det bli nödvändigt att punktera den med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är så gott som smärtfritt, men kan behöva upprepas flera gånger.
Om lymfkörtlar i armhålan opererats bort, kan du till en början få svårt att röra armen i axelleden. För att inte axeln ska stelna till, är det viktigt att du tränar rörligheten.
Alla opererade kvinnor skall träffa sjukgymnast som ger tips om lämpliga rörelser.
Efter en operation i armhålan kan det också uppstå lymfsträngar. Du kan då se en eller flera strängar i armhålan eller på undersidan av överarmen. Strängarna består av stelnad lymfvätska.
Ofta försvinner de av sig själv inom ungefär tre månader, men de kan ibland komma och gå under en längre tid.
Besvär som tyngdkänsla, molvärk, spänning och svullnad i armen på den opererade sidan kan uppstå efter operationen.
Armsvullnaden, som också kallas lymfödem, beror på att operationen – särskilt i kombination med strålbehandling – skadat lymfkärl och lymfkörtlar så att lymfflödet från armen och bröstkorg försvårats.
Får du besvär med lymfödem, kontakta din läkare eller sjukgymnast för behandling och rådgivning.
Se en film om operation av lymfödem
På den sidan där lymfkörtlarna i armhålan tagits bort har du, särskilt om du också har fått strålbehandling mot axillen, en något ökad risk för infektion.
Du bör därför vara uppmärksam om du får sår på handen och/eller armen på den opererade sidan.
Om du får symtom på infektion i handen, armen eller bröstet ska du genast kontakta sjukvården.
Symtomen kan vara rodnad, värmeökning, svullnad och ibland hög feber. Infektionen kallas för rosfeber och behandlas med antibiotika.
Vi sentinel-node kirurgi är risken för komplikationer minimal.
Syftet med strålbehandlingen är att minska risken för återfall och/eller en ny tumör i bröstet.
Strålbehandling minskar även risken att avlida av bröstcancer. Strålbehandlingen är ett komplement till operationen och ska döda de cancerceller som kan finnas kvar i eller kring operationsområdet.
Eftersom brösten ligger i samma område som hjärtat och lungorna ges ofta andningsstyrdstrålbehandling för att skydda de organen.
I vissa fall behövs ingen strålbehandling alls, ibland bestrålas bara själva operationsområdet och i andra fall även de lymfkörtlar som finns i armhålan, kring nyckelbenet och utefter bröstbenet.
Den vanligaste typen av strålbehandling är dock den som ges mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi.
Strålbehandlingen ska påbörjas först när operationssåret har läkt. När även cytostatikabehandling ska ges påbörjas strålbehandlingen vanligen efter avslutad cytostatikabehandling.
Strålbehandlingen sker på någon av de onkologiska kliniker som finns i Sverige.
Ibland kan huden bli röd och irriterad av strålbehandlingen. Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat, eftersom huden kan vara känslig och lätt blir bränd.
Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa.
I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte.
Om tumören är hormonberoende kan förebyggande antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall.
Kvinnor under cirka 60 år kan få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet.
Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling.
Dessa aromatashämmare rekommenderas för det mesta till postmenopausala kvinnor.
Aromatashämmare fungerar bara när äggstockarna inte är aktiva och producerar östrogen.
Yngre kvinnor som menstruerar kan dock behandlas med aromatashämmare om deras äggstocksfunktion blockeras med GNRH-analog.
Tamoxifen är en annan typ av antihormonell behandling som fungerar på ett annat sätt än aromatashämmare. Tamoxifen kan förebygga återfall hos både yngre och äldre kvinnor. Ibland kombineras tamoxifen med en GNRH-analog i syfte att få en förstärkt hormonell effekt men det vanligaste är att yngre kvinnor enbart erbjuds tamoxifen.
Cytostatika, cellhämmande läkemedel, används mot vissa former av bröstcancer. Både för att minska risken för återfall av sjukdomen och för att behandla sjukdom som spridit sig i kroppen.
Cytostatikabehandlingen pågår vanligen i fem månader efter operation. En vanlig cytostatikaregim kallas EC och består av två läkemedel epirubicin och cyklofosfamid.
Andra vanliga cytostatika tillhör gruppen taxaner och är ursprungligen utvunna ur idegran. Det finns även andra typer av cytostatika, de flesta ges i form av dropp, eller injektioner, men några är också tablettbehandlingar.
Vanliga biverkningar av cytostatika är illamående, trötthet, håravfall och nedsatt infektionsförsvar. Det finns i dag effektiva läkemedel för att förebygga och behandla illamående. Hur mycket biverkningar man får varierar mellan olika patienter.
I vissa fall vill man även minska tumören med cytostatika så att bröstbevarande kirurgi kan utföras.
Man kan också vilja ge förbehandling för att kunna utvärdera effekten av cytostatikan. Indikationerna för förbehandling, neoadjuvant behandling, har ökat på senare tid.
Om bröstcancertumören är HER2-positiv ges ofta neoadjuvant behandling med cytostatika som alltid ges i kombination med båda antikropparna trastuzumab och pertuzumab. I vissa situationer ges även ett läkemedel som heter Kadcyla och som är en kombination av trastuzumab och ett cytastatikum.
Trastuzumab är en monoklonal antikropp, som nästan alltid ges till kvinnor vars tumör är HER2 positiv.
I vissa fall ges det samtidigt med cytostatika (docetaxel) men annars ges trastuzumab efter avslutad behandling med EC-kurer. Trastuzumabbehandling pågår i de flesta fallen under ett år.
Antikroppen, pertuzumab, har i studier där kvinnor med spridd HER2-positiv bröstcancer ingått, visat sig ha goda resultat i kombination med både cytostatika och trastuzumab.
Många patienter med HER-2-positiv bröstcancer får i dag preoperativ medicinsk behandling där antikropparna är en viktig del.
Bisfosfonater är en grupp läkemedel som utvecklats för att behandla benskörhet (osteoporos).
Det har visat sig att dessa läkemedel i vissa situationer även kan förebygga allvarliga återfall efter bröstcancer. I sådana fall ges ofta behandling en gång i halvåret under 3 års tid.
Man bör äta tillskott av kalcium och D-vitamin under behandlingsperioden. En "bieffekt" av behandlingen är att man får en skelettstärkande effekt som kan vara bra eftersom eventuell antihormonell behandlingen kan leda till en ökad risk för nedsatt bentäthet.
Det är viktigt att informera sin tandläkare om bisfosfonatbehandling planeras eller pågår, eftersom det i sällsynta fall kan uppstå komplikationer i käkbenet om man har en infektion i en tandrot eller måste dra ut en tand under pågående behandling.
En vanlig biverkning dagarna efter behandlingen är feber och allmän sjukdomskänsla. Liknande det man kan känna när man håller på att bli sjuk i influensa. Det brukar kunna lindras helt eller delvis genom att äta febernedsättande medel, paracetamol, innan behandlingen ges och ett par dagar efteråt.
Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Vänta med att prova ut den protes du ska ha tills operationssåret är helt läkt.
Innan såret är helt läkt kan du få en tillfällig protes av mjuk vadd. Proteserna kan oftast bäras i en vanlig behå.
Om du vill kan du som fått hela bröstet bortopererat komma i fråga för en plastikkirurgisk operation, en så kallad bröstrekonstruktion.
En bröstrekonstruktion kan göras med flera olika metoder och görs oftast i flera omgångar.
Bröstrekonstruktionen påbörjas vanligen något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den dock göras tidigare, även i samband med att bröstet opereras bort.
Läs mer om bröstrekonstruktion
Redan när du fått besked om att du har bröstcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Efter en bröstcancer ska du följas upp med kontroller i fem år. Vem som följer upp dig kan variera inom landet. Det kan till exempel vara din onkolog eller din kirurg.
Varje år görs en mammografi och din läkare ska också följa upp hur du mår. Om du har biverkningar av- eller efter behandlingen ska du få hjälp med dem.
Det är viktigt att den med hormonkänslig bröstcancer får stöd och hjälp att fullfölja sin hormonella behandling trots, ibland, jobbiga biverkningar.
Efter fem år förs du över till det vanliga screeningprogrammet med mammografi ungefär vartannat år.
Varje år får nära 70 000 personer en cancerdiagnos i Sverige varav över 8 500 får bröstcancer. Det betyder att mer än 20 kvinnor insjuknar varje dag.
Ungefär 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Det är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor.
Bröstcancer drabbar oftast medelålders och äldre kvinnor. Medianåldern vid insjuknande är 66 år. Färre än fem procent är under 40 år när de får diagnosen.
Män kan också få bröstcancer, även om det är ovanligt. Drygt 60 män får bröstcancer varje år i Sverige. Behandling och prognos för bröstcancer hos män är samma som vid bröstcancer hos kvinnor.
Hur många överlever egentligen bröstcancer? Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena.
Ökningen av botade beror framför allt på att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i tidiga stadier och på förbättrade behandlingsmetoder.
Om tumören spridit sig ut i kroppen ges behandling för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen och lindra symtom.
Det finns exempel på kvinnor som lever länge även med spridd bröstcancer.
När du funderar över din prognos, jämför då inte med andra kvinnor som har bröstcancer. Det kan göra att du blir oroad helt i onödan. Bröstcancer är en individuell sjukdom och det som gäller för dem behöver inte gälla för dig.
Bröstcancer kvinnor relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.
Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.
Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller i form av fjärrmetastaser. Metastaserna sitter oftast i skelett, lever eller lunga. Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer.
Aktuella behandlingar kan vara
Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingar.
Vad som orsakar bröstcancer är inte helt klarlagt. Sannolikt uppstår sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika riskfaktorer såsom arvsanlag, hormonbalans och yttre miljöfaktorer.
Vissa faktorer ökar alltså risken men kan inte ensamma orsaka sjukdomen.
Hormoner anses spela en viktig roll för uppkomsten av bröstcancer. Bröstkörteln står under starkt inflytande av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.
Risken för bröstcancer ökar med antalet menstruationscykler under livet. Risken är alltså högre för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och för kvinnor vars menstruationer upphör vid hög ålder.
På motsvarande sätt har fullgångna graviditeter en skyddande effekt. Risken för bröstcancer är lägre för kvinnor som tidigt fått barn och för kvinnor som fött många barn.
Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-pillren.
Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en viss ökad risk och den risken ökar med tiden som hormonbehandlingen pågår.
För kvinnor med svåra övergångsbesvär är hormonbehandling motiverad, men rekommendationen är att man prövar att sätta ut behandlingen förslagsvis en gång per år med målsättningen att inte ta behandlingen under längre tid än fem år.
Flera olika studier visar att övervikt och fetma efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion ökar risken för bröstcancer. Motion minskar risken. Mammografiskt täta bröst är också en riskfaktor för bröstcancer.
Ärftliga faktorer har viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Kvinnor som har en mamma eller syster som har haft bröstcancer har en något högre risk jämfört med andra att själva få sjukdomen.
Om både mamman och en syster haft bröstcancer ökar risken ytterligare. Man har även identifierat ärftliga bröstcancergener som är bakgrunden till några procent av all bröstcancer.
Om det i din släkt finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer så kan du få genetisk rådgivning. Om du vill ha det, be din doktor om en remiss till en mottagning för ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på universitetssjukhusen.
Täta bröst är en riskfaktor för att utveckla bröstcancer, men också en riskfaktor för återfall. Omkring 40 procent av kvinnorna i Sverige mellan 40-74 år har täta bröst och 10 procent har mycket täta bröst.
De med mycket täta bröst har 4-6 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med de med liten täthet.
Mängden bröstkörtelvävnad i förhållande till fett avgör hur täta brösten är. Täta bröst gör det svårare att upptäcka eventuella tumörer med hjälp av mammografi. Körtelvävnaden ger samma vita färg på röntgenbilden som tumörer.
Fettvävnad ses som svarta områden på en mammografibild och gör att tumörer lättare kan upptäckas.
Yngre kvinnor har ofta täta bröst. I samband med klimakteriet brukar delar av bröstkörtelvävnaden och bindväven hos de flesta, men inte hos alla, omvandlas till fett. Även graviditeter och amning kan göra brösten mindre täta.
Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst utan det är någonting som syns på mammografibilden.
Det pågår forskning kring vilken metod som är bäst för att undersöka kvinnor med täta bröst och utvärdera eventuella förändringar i täthet.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Här får du råd inför läkarbesöken
Bröstcancerförbundet, har ett stort antal medlemmar och föreningar på olika platser i landet. Organisationen har bland annat kontaktverksamhet för kvinnor som nyligen fått diagnos.
Läs mer hos Bröstcancerförbundet
Podden Glöd: Less is more vid bröstcanceroperationer – med cancerforskaren Jana de Boniface
Podden Glöd: Han vill göra världens bästa mammografi ännu bättre – med forskaren Per Hall
Beskedet: Payman befinner sig mitt i livet när hon får beskedet: bröstcancer
Vi har samlat vanliga frågor och svar om bröstcancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är och hur behandlingen går till.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor från 40 års ålder. Om man upplever ev förändring i bröstet i en ålder under 40 avgör vården om en mammografi ska genomföras.
Bröstcancer orsakas av ett komplicerat samspel mellan många olika riskfaktorer som genetik, hormonor och miljö. Hur stor din risk att drabbas är går inte att veta. Om din mamma och din mormor drabbades av bröstcancer i ung ålder kan misstankar om ärftlig bröstcancer stärkas.
Det finns inga exakta siffror eftersom det ännu inte finns något kvalitetsregister för spridd bröstcancer. Uppskattningsvis lever omkring 5500 kvinnor i Sverige med en kronisk bröstcancer.
De vanligaste symtomen på bröstcancer är knöl i bröstet eller i armhålan, förstorat och hårt bröst. Även indragningar i huden eller bröstvårtan förekommer.
Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
