Mammografi

Ja, mammografi kan göra ont en kort stund medan bröstet pressas ihop. Men alla tycker inte att det gör ont. Sammanpressningen av bröstet är viktig för att få bra bildkvalitet och för att minska stråldosen.

När röntgenläkarna granskar bilderna vid mammografin ser de om det finns några förändringar i bröstet. Förändringar är oftast godartade (ej cancer).

Men om läkarna inte är helt säkra på att förändringen är godartad, behöver den undersökas ytterligare. Oftast gör man det med ett kompletterande ultraljud och ett vävnadsprov med finnål/mellannål. 

Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för under mammografin anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.

Då blir du remitterad till en bröstmottagning där du får besked om vad man har hittat och vad vävnadsprovet gav för resultat. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är operation där tumören tas bort med ett samtidigt prov från lymfkörtlar i armhålan.

Därefter ges efterbehandling som kan bestå av cytostatika, strålbehandling, hormonell behandling eller antikroppsbehandling.

Den behandling som rekommenderas just för din tumör, och som kan bestå av olika kombinationer av ovan nämnda behandlingar, är "skräddarsydd" och bestäms på en konferens där alla olika bröstcancer-specialister samarbetar.

Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi. Oftast opereras dessa bort.

I de flesta fall av förstadium behandlas patienten med operation och i vissa fall med strålbehandling. Teoretiskt sett innebär det att en del kvinnor kanske behandlas i onödan. 

När du inte längre omfattas av screeningprogrammet för bröstcancer – mammografi – får du prata med din husläkare och be om remiss till mammografin.

Undersökningen är då inte kostnadsfri, som när man gör den inom screeningprogrammet. Kostnaden skiljer sig åt mellan olika regioner. Fråga din husläkare eller kontakta en mammografienhet i din region för att få veta mer. 

Täta bröst är en riskfaktor för att utveckla bröstcancer, men också en riskfaktor för återfall. Omkring 40 procent av kvinnorna i Sverige mellan 40-74 år har täta bröst och 10 procent har mycket täta bröst.

De med mycket täta bröst har 4-6 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med de med liten täthet.

Mängden bröstkörtelvävnad i förhållande till fett avgör hur täta brösten är. Täta bröst gör det svårare att upptäcka eventuella tumörer med hjälp av mammografi. Körtelvävnaden ger samma vita färg på röntgenbilden som tumörer.

Fettvävnad ses som svarta områden på en mammografibild och gör att tumörer lättare kan upptäckas.

Yngre kvinnor har ofta täta bröst. I samband med klimakteriet brukar delar av bröstkörtelvävnaden och bindväven hos de flesta, men inte hos alla, omvandlas till fett. Även graviditeter och amning kan göra brösten mindre täta.

Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst utan det är någonting som syns på mammografibilden.

Det pågår forskning kring vilken metod som är bäst för att undersöka kvinnor med täta bröst och utvärdera eventuella förändringar i täthet.

Det går bra att göra mammografi om du har du bröstimplantat. Berätta för röntgensköterskan att du har bröstimplantat så anpassas undersökningen så att inte implantaten blir skadade.

Bilderna kan bli något svårare att granska beroende på vilken typ av material implantaten är gjorda av.

Att drabbas av bröstcancer före 40-års ålder är ovanligt. Ömma och knöliga bröst hos yngre kvinnor beror oftast på hormonella orsaker. 

Det är bra att lära känna sina bröst för att tidigt kunna upptäcka en ny knöl.

Om du upptäcker en knöl i bröstet som inte försvinner inom ett par veckor ska du kontakta din vårdcentral för att bli undersökt av en läkare. 

Du kan då få göra en mammografi om läkaren bedömer att det är nödvändigt.

Screening medför även negativa saker som oro och att se en liten förändring som kanske aldrig kommer att utvecklas till att ge symtom. Det kan leda till tuff cancerbehandling med biverkningar i onödan.

Hos kvinnor över 74 år går det fortfarande inte att se att fördelarna med screening skulle överväga nackdelarna.

Om du känner en knöl i bröstet eller får andra symtom så ska du utredas oavsett din ålder.

Man kan absolut göra mammografi på en person som sitter i rullstol.

Ibland kan man behöva montera bort armstöd för att komma intill röntgenapparaten. Det underlättar om personen som ska undersökas kan medverka genom att luta sig framåt och lyfta på armarna.

Det kan vara svårt om rullstolen är stor och svår att manövrera eller om den som ska undersökas inte alls kan medverka.

Ibland går det kanske inte att få till de allra bästa bilderna, men tillräckligt bra för att bilderna ska kunna granskas av radiologen (röntgenläkaren).