Testikelcancer

Vid testikelcancer, både seminom och non-seminom cancer, opereras alltid den sjuka testikeln bort. Ingreppet kallas orkidektomi.

Läkaren skär ett snitt i ljumsken och drar upp testikeln för att ta bort den.

Samtidigt tas oftast ett vävnadsprov, biopsi, från den andra testikeln för att undersöka om det finns cancer in situ där. Om det finns cancer in situ i andra testikeln tas även den bort.

Den bortopererade testikeln och vävnadsprovet skickas sedan för undersökning i mikroskop. Först efter det kan man säkert veta vilken typ av testikelcancer det är.

Vid seminom testikelcancer utan spridning behöver är det vanligast att operation är den enda behandling som behövs. 

Om tumören var liten vid operationen, fyra centimeter eller mindre, och tumören inte växte in i kanalsystemet i testikeln är risken för återfall mycket liten.

Då behöver du bara gå på kontroller efteråt.

Om tumören var större eller växte på andra sätt rekommenderas en tilläggsbehandling med cytostatika, eftersom återfallsrisken då är något större. 

Cytostatikabehandlingen ges vid ett tillfälle intravenöst, det vill säga direkt in i blodet via dropp. Du behöver inte vara inlagd på sjukhus utan får behandlingen dagtid på en speciell mottagning.

Efter cytostatikabehandlingen kan du känna dig trött och illamående. Andra biverkningar är ovanliga. De flesta mår som vanligt efter några dagar.

Hos ungefär två män av tio finns det risk för återfall. Om du skulle få ett återfall finns det effektiv behandling och goda möjligheter att bli fri från cancern igen. Vilken behandling just du behöver diskuteras med läkaren.

Vid spritt seminom där det bara finns en till två mindre lymfkörtelmetastaser i buken, kan operation vara den första behandlingen.

Ibland behöver operationen kompletteras med 1-2 cytostatikabehandlingar efteråt.

Vid lite större metastaser är den vanligaste behandlingen att få cytostatika efter operation.

Cytostatikabehandlingen ges intravenöst, det vill säga direkt i blodet via dropp, med två eller tre olika cytostatikapreparat.

Oftast behövs tre eller fyra perioder med behandling under fem på varandra följande dagar.

Det här upprepas var tredje vecka. Tio dagar efter varje femdagars-behandling ges även cytostatika genom en spruta eller ett dropp vid ett tillfälle.

Under hela behandlingstiden och några veckor därefter kan du behöva vara sjukskriven.

I en del fall av seminom testikelcancer kan det bli aktuellt med strålbehandling mot lymfkörtlarna längs ryggraden.

Eftersom seminomcellerna är mycket känsliga för strålning räcker det att behandlas med en låg stråldos.

Totalt 10-15 behandlingar ges under två till tre veckor. En av biverkningarna vid behandlingen är illamående, men det finns effektiva läkemedel mot det.

Andra biverkningar som du kan drabbas av är trötthet och diarré.

Läs mer om strålbehandling

Vid non-seminom i stadium 1 finns risk för mikroskopisk spridning. Därför kan en kur med cytostatika ges efter operation för att minska risken för återfall.

Ett annat alternativ är att bara gå på kontroller och ge cytostatikabehandling om sjukdomen kommer tillbaka.

Om cancern har hunnit växa in i testikelns blodkärl eller lymfkärl brukar läkaren rekommendera cytostatika i förebyggande syfte.

Det beror på att risken då är stor att det finns små metastaser som inte kan upptäckas med vare sig röntgenundersökningar, tumörmarkörer eller läkarundersökning.

Risk för återfall finns då hos ungefär varannan man.

Oftast ges cytostatikabehandlingen i en omgång. Den ges under fem dagar, intravenöst, det vill säga direkt i blodet via dropp och genom en spruta tio dagar senare vid ett tillfälle.

Av de som behandlas med cytostatika är det ungefär en av trettio som får tillbaka sjukdomen.

Prognosen vid spritt non-seminom är numera god. Både när cancern har spritt sig med metastaser redan när diagnosen ställs och när man ser förhöjda tumörmarkörer efter operationen.

Vi spritt non-seminom behövs flera omgångar av cytostatikabehandling behövs efter operation. Det behövs oftast tre, men ibland fyra perioder med cytostatikabehandling.

Behandlingen ges under fem dagar i rad och upprepas sedan var tredje vecka.

Tio dagar efter varje femdagars-behandling ges även cytostatika genom en spruta eller dropp vid ett tillfälle.

Om tumörmarkörerna inte sjunker som förväntat kan man behöva byta cytostatikasorter eller lägga till fler behandlingsomgångar. Ibland lägger man istället till ett fjärde cytostatikum.

Om det efter behandlingen finns kvar rester av metastaserna kan de ofta opereras bort.

Risken för senare återfall är liten.

I en speciell situation, då tumörmarkörerna är normala och det bara finns lätt förstorade lymfkörtlar i buken, kan det behövas extra observationstid för att säkert kunna bedöma om de innehåller tumörceller.

Ibland behövs en operation då man tar bort de här förstorade lymfkörtlarna för att ta reda på vad de innehåller.

Om det finns tumörceller i lymfkörtlarna sätts behandling med två omgångar cytostatika in.

Om man har fått metastaser i hjärnan och levern och har höga halter av tumörmarkörer i blodet när man påbörjar cytostatikabehandlingen, är prognosen något sämre.

Men sådana tillstånd är ovanliga och även i den situationen blir mer än hälften botade.

Cytostatika kan ge besvärliga biverkningar, som illamående och kräkningar. Idag finns det effektiva läkemedel mot illamående, vilket har gjort att problemen blivit betydligt mindre.

En annan biverkan är håravfall. Det finns inget läkemedel mot håravfallet, men du har rätt att få peruk kostnadsfritt. Håret växer ut igen efter avslutad behandling.

För några få män med spridd testikelcancer är den vanliga cytostatikabehandlingen inte tillräcklig. Då kan man behöva ge högre doser med cytostatika med stöd av egna stamceller, så kallad autolog stamcellstransplantation. Din läkare kan berätta mer om vad det innebär.