Sarkom

Vid mjukdelssarkom är den främsta behandlingen att operera bort tumören. Eftersom det kan finnas cancerceller i området omkring tumören tas också vävnad runt tumören bort.

Om tumören växer nära huden kan det behövas en transplantation av hud för att täcka det sår som operationen leder till.

I en del avancerade fall av sarkom i ett ben eller en arm kan det vara omöjligt att få bort tumören utan amputation.

Vissa avancerade sarkom på andra ställen kan ibland växa så att det inte går att operera alls, och då får man i stället använda enbart strålning och/eller cytostatika, vilket också gäller när sjukdomen redan från början är spridd (se nedan).

I de flesta fall av mjukdelssarkom kombineras operation med strålbehandling som man har sett minskar risken för återfall på platsen där tumören har suttit.

Undantag utgörs av ytligt växande tumörer som avlägsnats med god marginal, samt för vissa sarkom i inre organ, till exempel i buken där strålbehandling bara ges i en del speciella fall.

Vanligen ges strålningen efter operationen, men det förekommer också att den ges före operationen, särskilt om det finns behov av att försöka krympa tumören innan operationen sker.

En del fall av mjukdelssarkom har sådana biologiska egenskaper att det är stor risk för återfall med metastaser trots att tumören har opererats bort.

Det beror på att tumörceller hunnit sprida sig i kroppen före operationen. I de fallen ges ofta cytostatika med syfte att minska risken för återfall och förhoppningsvis bota den som är sjuk.

Cytostatika används också ofta vid återfall, till exempel mot metastaser i lungorna. I en del fall krymper metastaserna då så mycket att de kan opereras bort.

Det är också regel att pröva cytostatika om det redan vid diagnostillfället finns metastaser och den sjuka bedöms klara behandlingen.

I många fall är målet med cytostatikabehandlingen att lindra symtom och fördröja sjukdomen så att den sjukas liv förlängs och förbättras.

I de fallen används också ibland nya typer av läkemedel, framför allt så kallade tyrosinkinashämmare (se nedan vid GIST!).

GIST är en särskild typ av mjukdelssarkom som uppkommer i de glatta muskelceller som förmedlar signalerna för rörelser i magtarmkanalen.

Vid GIST är fortfarande operation den viktigaste behandlingsmetoden, men sedan några år har GIST framgångsrikt kunnat behandlas medicinskt med så kallade tyrosinkinashämmare i tablettform.

Det är en form av målinriktad behandling som dämpar tillväxtsignaler i tumören.

Vid opererad GIST som uppvisar vissa biologiska riskfaktorer rekommenderas i dag tre års medicinsk behandling. Medicinen används ibland också före operationen för att krympa tumören och underlätta kirurgin.

Om tumören inte går att operera på grund av att den är svår att komma åt eller om sjukdomen är spridd (metastaserad) kan behandling med tyrosinkinashämmare vara mycket effektivt, ibland under många år.

Läs mer om GIST

Ett osteosarkom måste i regel opereras bort för att den som är sjuk ska kunna botas. Förr var det vanligt med amputation om tumören växte i ett ben eller en arm.

Med förbättrad kirurgisk teknik har det blivit allt vanligare att endast ta bort tumören och ett område runtomkring, och avstå från amputation.

Bortopererad benvävnad kan ibland ersättas med benvävnad från någon annan del av kroppen.

Det finns också andra möjligheter att med nya ortopedkirurgiska metoder ersätta en förlorad skelettdel, som genom att sätta in en inre protes, till exempel en konstgjord knäled.

En operation av skelettsarkom kombineras i stort sett alltid med cytostatikabehandling.

Det har nämligen visat sig att de flesta med sjukdomen har små metastaser, ofta så små att de inte kan upptäckas när man får sin diagnos.

Det här vet man genom att nästan alla med sjukdomen utvecklade metastaser tidigare då cytostatikabehandling inte gavs.

Standardbehandlingen är att ge cytostatika i några omgångar före operationen. Cytostatikabehandlingen fortsätter sedan en längre tid efter operationen.

Med hjälp av cytostatika har prognosen för en person med osteosarkom förbättrats mycket.

Ett osteosarkom är tyvärr inte särskilt känsligt för strålbehandling, men när ett osteosarkom i ovanliga fall inte kan opereras prövas strålning i kombination med cytostatika i syfte att bota.

Dessutom används strålning ibland för att lindra symtom om tumören har spridit sig och bildat metastaser.

Även vid Ewings sarkom brukar man inleda behandlingen med att ge cytostatika men av andra typer än vid osteosarkom. Förhoppningsvis minskar då tumören.

efter det opereras tumören bort. I de flesta fall ges strålbehandling efter operationen.

Strålbehandling har ofta god effekt vid den här tumörformen. Efter operationen fortsätter också behandlingen med cytostatika.

Även vid den här typen av sarkom har prognosen förbättrats mycket med hjälp av cytostatika. Förr kunde nästan ingen botas men nu blir klart fler än hälften friska.

Det finns både en högmalign (mycket elakartad) och en lågmalign (mindre elak) form av kondrosarkom. Behandlingen skiljer sig en del åt.

Vid den högmaligna formen måste hela tumören och omgivande vävnad opereras bort.

I en del fall ges också strålbehandling, medan cytostatika sällan har någon effekt för de vanligaste typerna av kondrosarkom och därför används sparsamt.

Lågmaligna kondrosarkom växer inne i rörbenen och ger betydligt mindre risk för metastaser. Därför kan det räcka med att skrapa ut tumören.